Osäkerhet som visar sig genom "dumheter"

Min son som är 3 år och 3 månader har blivit så förändrad sen lillebror kom för drygt en månad sen. Jag antar att det är en kombination mellan att vara 3 år och ha fått en lillebror som gör det, men det känns inte alls som om vi har samma fina kontakt som tidigare. Han har alltid varit väldigt enkel på så sett att han lyssnat på det man sagt och varit nöjd så länge man ägnat sig åt honom och han fått vara med på allt.

Nu har han börjat att säga dumma dig hela tiden, framförallt till sin pappa, men även till andra. Han är egentligen blyg inför andra, tidigare drog han sig undan och svarade inte när någon granne eller bekant pratade med honom, men nu yttrar det sig genom att han är "dum". Framförallt genom att säga "dumma dig" och svara otrevligt när någon frågar honom nåt. Och om vi t ex gått till en lekplats och det finns andra barn där redan så börjar han direkt att säga att barnen inte får vara där, att de är dumma och att det är hans lekplats osv... Det är så tråkigt för andra uppfattar honom som ouppfostrad och dum, när han egentligen, vad jag tror, är osäker och inte vet hur han ska hantera situationen. Hur bemöter man honom på bästa sett i dessa situationer? Jag vill hjälpa honom att känna sig trygg i mötet med andra. Den spontana reaktionen är ju att säga till honom, men samtidigt vill jag inte späda på hans osäkerhet ännu mer, vilket man kanske gör om man riskerar att få honom att skämmas genom tillsägelsen?

Han går 15 timmar på dagis och när jag hämtar honom där hör jag att barnen säger en hel del av de ord sonen använder vid dessa "osäkra situationer" så jag antar att det är där han har lärt sig mycket. Men han leker bra med de andra barnen på dagis enligt pedagogerna där.

Hur tänker ni om detta? Hur ska man göra?