Delta i undersökning om förlossningsrädsla...? Tack

Ålder 38år
Relationsstatus: sambo, förlovad

1.Vad var orsaken till att du berättade om din rädsla?
Jag var livrädd för att dö, förra förlossningen var hemsk och jag hade fruktansvärd ångest inför nästa.

2.Har du fått information om behandling av förlossningsrädsla? Om ja, beskriv i så fall hur.
Jag fick prata med en psykolog, och det hjälpte. Jag gjorde upp en ordentlig förlossningsplan.

3.Om du tänker kring din graviditet och kommande förlossning, kan du sätta ord på vad du är rädd för?
Jag var rädd för att dö. Min andra förlossning startade med en störtblödning i v. 34. Jag kom inte fram till112, försökte fyra gånger. När jag väl kom fram så skickade de en ambulans och sedan skulle de koppla mig vidare för att prata med förlossningen, tyvärr kopplade de fel, jag hörde vad de sa i telefonen de hörde inte mig. Så de sa att hon har förmodligen mist medvetandet, inte kul att höra när man ligger och blöder som en gris. När ambulansen kom så hörde de inga hjärt ljud. Väl på förlossningen, fick jag inte gå ur sängen utan enbart ligga på rygg. Fick inte något smärtstillande för att jag låg på operationsberedskap. Allt var bara piss och jag hade jätte ont. Så vid min nya graviditet var jag livrädd för att känna mig lika hjälplös, och inte kunna få någon hjälp när jag hade så ont. Min sambo stöttade inte mig tyckte jag, han höll bara med barnmorskorna, jag hade velat ha honom på min sida så att säga!

5.Är du gravid? Om ja, är detta första barnet du ska föda?
Ja, jag är gravid, detta är det fjärde barnet. Jag känner mig inte specielt rädd, men det går i perioder!

4.Vad tycker du att man gjort åt saken att många kvinnor är förlossningsrädda?
Vet inte! Tycker att det hade varit bra om det funnits dulor på avdelningarna, som kan vara med under hela förlossningen. SOm det är nu så kan det ju bytas personal ett antal gånger under en förlossning, och det känns otryggt. Men jag förstår det tekniska problemet.