Jag vill ha MYCKET mer sex än honom...

fy vad jobbigt!
Man vill ju att killen inte ska kunna låta bli en:/

känner så väl igen mig! Har precis samma.. varit tillsammans i 5 år och de har varit så sen ja tog ut min p-stav för 2 år sen. När ja hade den inne så hade jag sällan och aldrig någon sex lust , så då var de han som fick tjata. Men när ja tog ut den och min normala sexlust kom tillbaka blev det tvärtom. Men han tänder ju på mig och så.. Men han är helt enkelt för trött.. Då ja jobbar kväll/natt och han dag, så krockar det ofta :( Men man vill ju att han ska orka oftare. Och känner precis som du att man är fet ful och äcklig! Man tänker bara , vad är de för fel på mig?

Ja.. jag känner mig så ledsen.. har försökt att onanera, men det känns bara sorgligt,, känner mig övergiven liksom.. Jag känner mig så jävla oattraktiv även om han hävdar motsatsen..

menade inget illa..tänkte bara att det måste vara pissejobbigt.
tar han mycket på dig annars,visar att han älskar dig..komplimanger?

Jag blir också svartsjuk på att jag inte lyckas väcka lusten mer än hans gamla tjejer.. Det är liksom inget mer med mig... Fan vad det här tär på mig... jag vill bara gråta hela tiden.. fan fan fan...

Samtidigt är man på för mycket så är det inte bra heller.

Antingen är det för mycket eller för lite, lagom är väl bäst antar jag :P

ah,åh,så får du ju inte tänka.
detta måste ligga hos han..kan han ha ngt "fel"?

Har han sagt att du inte tänder honom lika mycket som hans tidigare flickvänner? Har ni pratat om det hela? Om inte så tala om för honom vad du beskriver här, dvs att du känner dig avvisad, fil etc. Han kanske känner nån form av prestationsångest när du vill så mycket :D

Hur som helst, hoppas det löser sig och att ni får igång maskineriet.

nä,det kan ju vara jobbigt med ngn som är för på..kan inte sitta och snacka,utan att han ska ta på en och vilja K****a..hehe.
men kanske lättare att hålla tbx ibland än att tvinga sig att hoppa på ngn:P

Har samma problem plus att min kille tar aldrig initiativet när vi väl har sex. Jag känner mig också ful , okvinnlig och avvisad Det har aldrig varit nåt problem i mina tidigare förhållanden...där har det varit tvärtom. Känns riktigt ledsamt.

Fil ska naturligtvis vara ful, och inget annat :D

Exakt så känner jag med...

Jag är som du TS. Har inte hittat någon än som ligger på min nivå, men hoppet är väl det sista som överger en.

Ja.. fast jag vil ju inte hitta någon annan.. vill bara ha honom.. men saknar närhet.. sex...

Här är det tvärtom.. Jag har inte velat ha sex på flera veckor..
Tänker ofta att min karl kommer att vara otrogen..

Ja sen är ju jag gravid också i vecka 36..

Jag startade en exakt likadan tråd häromdagen!
Det är otroligt att jag har så många "med" mig, trodde att jag var ganska ensam om det här problemet, men här är det ju (tyvärr) många som är lika ledsna och besvärade av att killen inte vill ha sex lika ofta som en själv.

Jag och min pojkvän har sex 1 -2 gånger per månad, och jag skulle kunna ha det 2-3 gånger PER DAG om jag fick.
TS, är du kvar? Kan vara skönt att utbyta lite erfarenheter av ämnet.

Jag och min kille har varit ihop i 4,5 år och sexlivet har aldrig varit riktigt bra. I början trodde jag att det skulle ta sig när vi väl lärde känna varandra, men istället blev det bara mer och mer sällan.

Innan vi fick barn var detta ett stort problem i vårt förhållande, dels för att jag kände mig oälskad, att det var något fel på relationen när han inte ville ha mig och dels för att jag blev ledsen av att tänka att jag aldrig skulle få ha underbart, passionerat sex igen om jag fortsatte vara ihop med honom. Nu har vi en son på 1,5 år och sex är inget problem längre...jag har inte heller lust och ork. Nu är det nog 3 månader sedan sist och jag bryr mig inte.

Jag har samma problem med min man.

Jag har alltid varit mer sexuell än honom. När vi blev ihop så var han oskuld och därav oerfaren så jag "tog kommandot" och det blev ju mycket sex i början (ca 2-3 ggr per dag MINST) det första året ungefär.
Efter det började han på ett nytt jobb och jobbade väldigt långa dagar, ofta upp till 16 timmar om dagen så han var ju trött både före och efter jobbet så det blev mindre och mindre sex under veckorna.
Han jobbar även borta ofta (han har fortfarande samma jobb och lika långa dagar) så det har varit väldigt frusterande för mig sexuellt. Till slut slutade vi ha sex nästan helt, det var enklare för mig att inte ha sex alls än att få lite och för sällan då jag blir väldigt sexuellt frustrerad och irriterad så det slutade med att vi kanske hade sex enbart ett fåtal gånger under 2 år.

Under den tiden tjatade min man ofta på mig om att han vill ha sex oftare och jag kände mig elak som inte klarade av att ha sex med honom.

Men nu har vi börjat ägna mer tid åt varandra igen och "hittat tiden" för sex.

Vi har varit ihop i snart 8 år nu och jag är fortfarande lika tänd på honom och vill ha han lika ofta som förut och han har inte heller några problem med lusten det är mer orken som inte finns där.

Nu har det börjat svalna här lite igen och trotts att vi har sex flera gånger i veckan nu känns det alldeles för lite för mig och jag använder mig ofta av mina leksaker medans han jobbar och hoppas på lite kul ihop med han när han väl kommit hem.
Nästa vecka ska han jobba borta hela veckan igen och jag vet inte hur jag ska klara mig utan honom 

Han tycker att jag är översexuell och ibland vill han inte längre ens kramas pussas och ta på mig av rädsla av att jag vill ha sex direkt.
Jag har aldrig tjatat på honom om sex men han vet om att jag helst vill ha sex flera gånger om dagen och att om jag inte har sex med honom så "tar jag hand om mig själv" och jag antar att han känner sig otillräcklig då fast jag har sagt att han inte har någon anledning att göra det,

Jag vet inte riktigt om problemet då ligger hos mig som vill ha för mycket sex? Hur mycket skulle ni tycka var tillräckligt??

Nu kliver jag in i denna tråd efter 7 års tystnad. Kunde inte prickat in bättre hur jag känner mig i min relation i beskrivningen. Jag och min sambo träffades i våras, blev tillsammans under försommaren. Allt var perfekt i början. För att inte tala om vårt sex, som det inte fanns något fel på alls. Nu blir jag bara deppig när jag skriver om detta och inser att det är katastrof. Beröring och mysfaktor finns där, men passionen mellan oss är totalt bortblåst. Sexet blir nästan ett tvång från min sida, och så vill jag inte ha det. Vi ska inte ens tala om hur mitt självförtroende har påverkats de senaste veckorna... Snälla ni som skrivit tidigare år, blev saker bättre? Ni som löste problemet, hur löste ni det? Har pratat massor om detta med min kille, men såklart är det ett jobbigt ämne att dra upp. Någon som har testat att gå till en sexolog?

I ditt fall har du två alternativ:

- Dumpa honom och hitta en man som förtjänar dig
- Ta dig en eldig och kåt älskare som ger dig det du behöver

Som försummad kvinna är det din rätt. Du kommer att ha allas sympatier.