lokisse skrev 2010-09-29 19:03:09 följande:
det tycker jag absolut inte att man inte far vara det. men att fa vara barnslig själv medans man förbjuder 11 aringen det samma är litte lätt lustigt tycker jag
Jag har inte förbjudit 11 åringar deras barnslighet- men det är INTE barnsligt att spy ner bonusmammas mat eller vägra äta den, det är inte barnsligt att spotta ut maten och säga fy vad äckligt!
DET DÄR ÄR en UPPFOSTRINGS FRÅGA!
Uppför man på ett sådant sätt så upplevs man tyvärr som ouppfostrad. Speciellt när man är 11 år och förstår redan det mesta här i livet! Om man påstår något annat om en 11 åring så har man kränkt vederbörande och sänkt hennes utvecklingsnivå till en 5 åringens nivå.
Är det mindre barnsligt att servera köttbullar till barnet varje kväll? Eller låta barnet ta fil och flingor istället för varm lagad mat? Eller stoppa huvudet under kudden och låtsas att det regnar- inte min unge dvs hon får göra vad hon vill.
Näpp. Det tycker inte jag.
Man är just vuxen nog att ta det bråket. OCh inte minst för barnets skull!
Om en bonusmamma går runt och mår dåligt pga av en ouppfostrad unge och pga att hon inte kan säga ifrån( just pga att det inte är hennes unge! Skulle det vara eget barn- skulle man ju inte tolerera det!), samt inte får stöd av barnets fadern då barnet trampar ner henne - så måste hon få stöd för att lära sig att säga ifrån innan hon får hjärtinfarkt eller blir utbränd av sin ständiga snällhet.
Det spelar mindre roll varför barnet uppför sig så - om hon vill ha makt eller visar sitt missnöje mot bonusföräldern genom att vägra äta hennes mat. Ett sådant uppförande måste upphöras.
En bonusmamma som levt ihop med barnet 1,5 år är inte så ny heller, utan kan absolut ställa krav och visa vad hon tänker och tycker, speciellt om barnet är så stor som 11 år.
Jag lever själv i en familj med mina-dina-våra barn och skulle tycka att det var förjävligt om mina bonusbarn eller egna barn skulle spy ner min mat och allt detta UTAN ATT JAG KUNDE SÄGA IFRÅN och utan att min man skulle stötta mig. Nu är inte så fallet - min man accepterar aldrig sådant uppförande vare det gällde mina eller hans egna barn. OCh jag skulle t o m vara tacksam om han reagerade och sa ifrån till mitt barn!!!.
Men, så klart - alla familjer måste ha frihet att bestämma själva hur många gånger i veckan de vill ha köttbullar serverade på bordet så att ALLA i familjen mår bra.
Så jag tycker inte att det är fel att visa sina känslor (även att man bli arg eller" flipprar ur"!) och säga ifrån - Det här är oacceptabelt, lilla damen! Du får äta varm mat med oss eller så sitter du bara här vid matbordet och gör oss sällskap medan vi äter.
Förr eller senare börjar de äta. (Ja, om man nu inte bjuder olämplig speciell mat -med starka kryddor eller dyl.) Det sägs att ett litet barn måste smaka en ny maträtt 9 gånger innan det vänjer sig med smaken och börjar tycka om den. En 11 åring kanske bara 5 gånger. Så det är även tålamodet som gäller.
Lycka till, TS.
