Svärmor "tar över"

Usch känner igen mig alltför väl. Har alltid älskat min svärmor men sedan vi fick barn har ngt gått ruskigt fel. Min man har enligt mig en lite för tajt relation med båda sina föräldrar. De pratar i tel flera gånger per dag och vi träffar dem mer eller mindre varje dag även om det inte alltid är planerat. Jag är så less på det och särskilt nu när min svärmor kommer med goda råd hela tiden och anser sig ha nästan ensamrätt på vårt barn när vi ses.

De hämtade oss från bb eftersom vi själva inte har någon bil och enligt min make måste det ha blivit ett missförstånd för min svärmor bar ut vårt barn från bb. Fick tillbaka den lille först när vi skulle gå in i hissen hemma. En liknande situation uppstod veckan efter då vårt barn blev sjukt och de körde oss till sjukhuset. Hon tar barnet och sätter sig i bilen och håller honom hela vägen till akuten. Han satt inte i barnstolen för att hon inte tyckte att det var någon ide. Hela scenariot utlöste en ångestattack hos mig eftersom det är ngt son jag har problem med. Slutade med att vi blev inlagda alla tre eftersom jag mådde så dåligt.

Jag vet att jag i dessa situationer borde ha sagt till min svärmor att jag ville hålla MITT barn men jag känner inte att jag ska behöva det. Är arg på min svärmor för att hon inte tänker sig för och min man är arg på mig som är arg på henne. Det hela har blivit en cirkus och jag har svårt att umgås med svärmor som jag tidigare umgicks med som en vän på tu man hand.

Oj det här blev långt... Behövde nog skriva av mig...