Vilken skillnad anser ni religiösa att det finns mellan religiös tro, som innefattar mirakel och övernaturliga element, och vanföreställningar, som innehåller kidnappningar med förövare från yttre rymden eller övertygelser om att vara en reinkarnation av Napoleon?
Det enda jag kan komma fram till som innebär någon skillnad är antalet anhängare:
1 person som hävdar något sådan är knäpp.
10 personer är knäppa ELLER är med i en sekt.
100 personer har bildat en sekt.
1000 personer är en religion.
10.000 personer börjar göra anspråk på "sanningen" och ifrågasätter allmänt accepterad vetenskap.
Det är skillnad på tro och vanföreställningar givetvis. Att vara övertygad om att man är Napoleon anses som en psykisk störning och kan inte klassas på samma sätt som att tro på tefat eller ett under. Det går nämligen att kontrollera ifall personen är Napoleon eller inte (eller tja, inte om man menar ur ett reinkarnationsperspektiv då men jag antar att det inte var så du menade.)
Däremot är det ingen större skillnad mellan att tro på tefat och att tro på någon religion.
Rent generellt skulle jag säga att det beror på uppförande. En person som beter sig som alla andra, oavsett om personen är religiös eller inte, är vad vi kallar för 'normal'.
En person som lider av vanföreställningar, beter sig inte på ett sätt som vi kallar och uppfattar som 'normalt', utan gör ting som går utanför normaliteten.
Lite härlig sovjetretorik på gång här hör jag. De spärrade in en del aktiva kristna på mentalsjukhus för att bli av med dem.
Så länge man klarar sin vardag, klarar att arbeta och mår bra finns egentligen ingen anledning att sjukförklara människor, eller?
Lite härlig sovjetretorik på gång här hör jag. De spärrade in en del aktiva kristna på mentalsjukhus för att bli av med dem.
Så länge man klarar sin vardag, klarar att arbeta och mår bra finns egentligen ingen anledning att sjukförklara människor, eller?
Det är skillnad på människor som tror en viss sak men kan styra sig själva och har kognitiv förmåga att reflektera över sitt eget beteende och på dem som inte kan styra sin "tro" eller sin vanföreställning. Det ena är sjukligt, det andra är det inte.
Jag känner hundratals kristna varav de allra flesta är fullt psykiskt friska och fullt funktionella människor med vanliga liv. På vilket sätt är man då sinnesförvirrad?
Religion per definition är en strukturell tanke vilande på sociala grunder som skapar meningsfullhet i en kulturell kontext. Religion presenterar en omvärldsuppfattning som innefattar ontologiska likväl som experimentella dimensioner, varande och mening . Vidare skapar begreppet religion mening på individnivå genom kosmologiska ramar som del av ett större sammanhang.
Vanföreställningar = tankevilla, orimlig föreställning av hur verkligheten är beskaffad. Innebär att kontakten med omvärlden är bruten.