Desperat hjälp med sömn!

Hej!
Ja, det  låter verkligen som om ni har prövat det mesta med er två-åring.  Jag tror inte att jag har så mycket nya tips att komma med utom möjligen att vara ännu mer envisa med en strategi. Det är ofta det att man provar allt som också gör barnet  förvirrat. Se till att hon/han har ätit ordentligt på kvällen och undvik att belöna genom att ge något trevligt när hon/han vaknar.

Jag tror inte att det är något fel på ert barn, men både barn och föräldrar som sover för lite på natten blir ju trötta på dagen, därav säkert en del av reaktionerna. Tvårsåldern är ju också ett steg i att börja veta vem man är och vem som bestämmer, så trots ingår i utvecklingen i den här åldern. Därför är det bra med tydliga och fasta ramar.

Se till att ni som föräldrar kan lösa av varandra så att åtminstone den ena får sova. Kanske måste det ske hos en kompis el dyl första gångerna.

Så, om ni väljer en tydlig strategi, håller ut med den, så kommer ni att lyckas!!

MVH

Margit

Vet man hur det påverkar barnet när det får skrika?

Nu har vi gjort så att vi lagt oss bredvid för det går snabbast för "omsomning" men samtidigt så har vår strategi alltid tidigare varit att våra barn ska somna själva och inte vara beroende av oss just i insomningstillfället. Tyvärr är det så att vårt envisa barn är OTROLIGT envist vilket gör att h*n kan skrika i TIMMAR om vi går ut från rummet.

Vi har då gjort så att vi tillåtit skrik i kanske MAX 5 minuter innan vi gått in igen (innan vi gav upp och körde med strategin att lägga oss bredvid i stället). Är detta ändå en mer långsiktigt bra lösning för att få barnet att kunna somna själv så småningom eller är det dumt att låta barnet bli ledset när det blir lugnt med oss där? Kan det på något sätt skada barnet eller är det så man bör göra för att få ett långsiktigt bra resultat??

Vi vill ju givetvis få sova men samtidigt vill vi inte ha något långsiktigt problem på halsen utan vi hoppas att detta löser sig så snabbt som möjligt.

Hej!
Jag är rädd att det är just det faktum att ni ger upp och byter strategi som gör att det tar tid. Självklart ska man inte låta barn skrika länge utan att ta hand om dem. Men problemet är att ni måste vara uthålligare än barnet.
Tycker ni att det känns bättre att ligga bredvid, så gör det, så länge det inte blir så att barnet håller sig vaket så länge ni ligger där. Då blir ni ändå fastlåsta.
MVH
Margit