Samsmamma skrev 2010-10-18 09:41:56 följande:
Att det ska vara så svårt att förstå... jag accepterar inte att ta till våld och hot, men jag anser att man kan gott kan respektera att andra inte tycker som en själv, och därmed inte göra sådant som givet är kränkande. (att sedan hota osv är olagligt och fel, givetvis)
Men det är bara en inställning som fungerar om vi INTE har lättkränkta personer i samhället!
Ponera att vi har en högljudd minoritet i Sverige som tycker det är fruktansvärt om kvinnor går i långbyxor, för man ser ju baken (för hundra år sedan VAR det skandalöst att gå i långbyxor som kvinna), och som ställer till ett jävla liv så fort någon tar kort på en långbyxeklädd kvinna och ställer ut. Ska alla bära långkjol då för att inte kränka minoriteten?
Eller att en liten minoritet wiccaner finner kors fasansfullt kränkande, de är ju tortyrredskap och dessutom en symbol för en kyrka som genomdrivit häxbränningar och inkvisitionen, ska vi av hänsyn till dem och av rädsla för att de ska bomba oss sluta ha kors i kyrkor, i konst eller som smycken?
Eller om jag, som sekulariserad kvinna, uppfattar slöja som en fruktansvärt kränkande symbol, som något som hotar hela den världsbild jag med glädje omfattar - får jag slita niqaben av de ytterst få kvinnor som jag möter på stan, som har fräckheten att täcka sig helt?
(För att förtydliga: nej, jag uppfattar inte slöja som en fruktansvärt kränkande symbol och jag rycker självklart inte niqaben av någon, jag tycker det är obehagligt när jag inte ser andras ansikten men det är skitsamma om det är en slöja eller en motorcykelhjälm, jag anser inte heller att man ska anpassa sig på något vis efter det jag skrev ovan utan jag har valt exempel för att visa hur absurt det blir om man ska idka självcensur hela tiden för att ingen ska bli kränkt.)
Hela min existens är kränkande för en del fanatiker inom många olika religioner. Jag hade sex innan äktenskapet, jag går klädd hur jag vill och täcker inte håret, jag har varit kortklippt, solat topless, jag yrkesarbetar och jag har i perioder försörjt min man, jag är inte döpt, osv osv. Hela min livsstil är tvärtemot vad många runtom i världen anser vara passande. Men jag hävdar benhårt min rätt att fortsätta som jag gör och jo, jag tycker det är helt ok att andra lever annorlunda än vad jag gör, men de får inte tvinga in mig i sina mallar. Jag följer våra lagar och mitt eget samvete, inget annat. Och om jag måste bryta lagen pga mitt samvete är jag också beredd att gå i fängelse eller betala böter för det.