Adoptera efter ett biologiskt barn

Vårat första barn är biologiskt och hon var 4,5 år när vi adopterade barn nummer 2. Är det något speciellt du undrar över?
Jag försöker gärna svara om jag kan.

Och våran pojk kommer vara fem och ett halvt när vi väl får åka. Han frågar mest om flygplan och om det finns monster som äter barn där lillebror bor...

Våran tjej är 6-år och vi håller på precis på att gå föräldrarutbildningen. Vi vill adoptera ett syskonpar och vi har berättat det för henne. Man får ta det bitvis så går det bra.

vårat barn var nästan 3,5 när vi reste och hämtade lillen, det har gått jätte bra. Hela resan var väldigt possitiv, pratar fortfarande om den fråga på

Vi har två biobarn, de var 8 och 10 1/2 när vi fick lillasyster i Kina. De är mest som alla andra syskon med mycket lek, kärlek och en del syskongnabb:)
För att förbereda syskonen finns det barnböcker av olika svårighetsgrad, våra barn var ganska stora så vi läste en del om Kina, tränade på att äta med pinnar, lärde oss lite kinesiska och de var delaktiga när vi köpte kläder, leksaker, vagn mm. Naturligtvis följde de med till Kina, vi åkte några dagar innan så att de fick tid at ställa om både i fråga om tid och kulturella intryck innan  vi fick lillasyster.
För att vår adopterade dotter ska förstå att vi väntat på och längtat efter henne precis lika mycket som på syskonen (det finns ju ultraljudsbilder, journaler, foto mm från när vi fick de äldsta) skrev jag dagbok och satte in i en bok tillsammans med foto från olika händelser under tiden vi väntade på henne. Nu var väntetiden inte så lång på den tiden så det blev ca 2 års skrivande (inte varje dag) av tankar och känslor och förväntan. Snart 6 år gammal bläddrar hon i den ibland och pratar om vad jag skrivit

Tack för era svar!

Vi har inte börjat hemutredningen än, som sagt. Och har inte pratat på allvar med vår son om adoption än. Men jag tror och känner att han kommer vara förstående.
Bra idé att skriva en tankebok. Jag funderar mycket på om det adopterade barnet kan komma att känna sig utanför då det kan bli prat om vem vår son är lik, vilka drag och egenskaper som är ärvda och så..
Kan inte säga just nu om det är något speciellt jag undrar över. Tankarna snurrar rätt mycket.
Har ni några speciella erfarenheter och tips vad gäller hur  man berättar för sitt nuvarande barn? Formuleringen, alltså.. Att vi ska hämta hem en lillebror/lillasyster som redan finns? Eller hur säger man?

Återkommer kanske..
tack och kram

Hej,
står i begrepp att adoptera från Korea. Vi har ett biologiskt barn som nu är 10 år och hon har vetat om adoptionen sen hemutredningens gjordes, då hon var 6 år!
Hon har varit och är engagerad men rätt besviken över att det tagit sådan tid! När hon fick veta om adoptionen var hon så glad och förväntansfull Utredaren som intervjuade henne sa att det kan dröja så länge som tills dess att du fyller åtta år.... och det har det ju gjort med besked...
Med facit i hand hade jag tyckt det känts bättre att vänta så hon skulle sluppit en del av väntan. För oss är den lång men för ett barn nästan ogripbar! 
Stort lycka till och hoppas att det går fortare för er! 

Vi väntar barnbesked från Colombia, vår biodotter är 4,5 år. Hon är helt insatt i vad adoption är, innebär och ser det som en ganska naturlig grej tror jag. Vi har flera vänner med adopterade barn och det kan nog ha bidragit till att hon ser det som något rätt så vanligt. Vi berättade inte för henne fullt ut förrän när vi verkligen skulle skicka pappren till landet. Det är jag väldigt glad över i dag, för väntan är tuff för henne!

Vi har förberett henne genom böcker (rekommenderar "Pyret får en lillebror") och pratat massor utifrån bilder från andras hämtbloggar osv. Svt:s serie "Alice från Kina" har gått varm hela sommaren här hemma. Den handlar ju om en familj med biologiska barn som adopterar ett småsyskon.

Vi har informerat alla på vår dotters förskola om hur vi väntar, att det är viktigt att vår dotter får känna sig som vilken blivande storasyster som helst, och hur vi vill att parsonalen agerer OM olika frågeställningar skulle dyka upp bland de andra barnen. Detta har bidragit till en jättehärlig och speciell stämning när vi hämtar och lämnar. Alla följer oss med spänning!

Jag hör att du har en del funderingar inför att barnen har olika bakgrund. Beställ gärna häftet "en både och-familj" från AC. där berättar många familjer med både adopterade och biologiska barn om vilka situationer som kan uppstå och hur en del har upplevt sin uppväxt.

Nu vill vi bara ha ett barnbesked här.. Vår dotter är så redo och taggad och laddad på alla sätt och vis inför att bli storasyster. Min man och jag är så glada över att vi ska få upplva båda sätten att få en liten knodd på  . Lycka till TS!

Vi har en biologisk dotter som fyllde tre år under tiden vi var i Colombia och hämtade hennes lillebror, som hann fylla ett år innan vi kom hem. Dottern hade tjatat länge om ett syskon, eftersom det var en massa stora magar runt oss överallt, men vi låg lite lågt eftersom hon ju år för liten för att ha någon tidsuppfattning -- dessutom hade ju vi inte heller någon uppfattning om hur lång tid det kunde ta.

Vi berättade väl i alla fall lite löst om adoption eller snarare att "en del barn kommer via magen, andra via flygplan", typ, och så läste vi Alice från Kina även om det inte finns speciellt många beröringspunkter med den i vårt fall. (Filmen har vi inte.) Detta var i vintras, och vid jultid skickade vi våra papper. Processen gick snabbt och redan i februari fick vi vårt barnbesked. Då visade vi dottern bilderna på datorn och berättade att hon hade fått en lillebror som vi skulle åka och hämta.

Sen pratade vi då och då om lillebror och tog alltid med honom inför dottern när vi räknade upp alla familjemedlemmar och alla våra släktingar etc. Hon var verkligen peppad när vi reste men hade nog väntat sig en mindre bebis; lillebror använde redan samma blöjstorlek som hon och kunde minsann ge igen om hon försökte ge honom ett tjuvnyp!

Allt har dock gått över förväntan bra, de bråkar väl en del men leker mest gulligt ihop, blir oerhört glada när de ser varann och gillar att kramas och söker ofta varandas sällskap.  Det är helt underbart faktiskt, även om vi var lite rädda innan, "vi har det ju så bra som vi har det, varför riskera detta?!" Men det är nog naturliga farhågor som man alltid har innan man får syskon.

Än så länge har det inte dykt upp några frågor från barnen om varför de ser olika ut eller varför vi hämtade lillebror i Colombia och han inte har legat i min mage. Tvärtom pratar dottern ofta om "nästa gång jag åker och hämtar en lillebror i Colombia" ...

Lycka till! Det kommer att bli fantastiskt!

Hej,

Va underbart att läsa alla inlägg ovan,  Jag och min man har en biologisk son på snart 2 år och vi kan inte få biologiska syskon men längtar så starkt efter fler barn och syskon till vår son, så adoption känns som ett självklart val för oss.
Vi har inte skickat våra handlingar till något land ännu utan står i kö, men  också i val och kval vilket land vi ska köra på, Känns som det kommer bli bra vilket som men just därför blir det så svårt att välja bort vissa länder och säga att nu kör vi på detta.
Tack för tipsen om filmoch skrifter som vi senare kan visa för vår son när det kommer närmare. Jag tänker också ofta på om vårat framtida adopterade barn undermedvetat kommer känna sig utanför eller mindre delaktig i familjen, vilket skulle vara en mardröm för vi känner så starkt att vi har kärlek för detta barn också och kommer göra allt som står i vår makt att vi ska bli en hel familj.

Måste bara fråga dig "Kusin knasse, förstod jag dig rätt att när ni skickade era papper till Colombia julen 2009, så fick ni barnbesked ca 3 mån senare? Det verkar ju helt otroligt! Känns ju som att handlingarna kan ligga i länderna både ett och två år innan barnbesked, Så skönt att höra att det går fortare ibland!

Kram till er alla!

//Karolina

Hej ninna!

Ja, det tog bara några veckor för oss att få barnbesked; i mellandagarna gick papperen ner till Colombia och den 23 februari fick vi barnbeskedet. Så ibland kan det går fort!

Önskar dig och alla andra här som köar och väntar ett stort lycka till!