Ligger barnet i säte, dvs med rumpan nedåt, så går det att föda vaginalt om bebis inte är för stor och man har goda bäckenmått. Annars rekomenderas kejsarsnitt. När bebis föds i säte så måste man ha goda krystvärkar och därför rekomenderas inte tex epidural för den kan ge försvgat värkarbete. Huvudet, som kommer sist, måste ut på en enda krystvärk vilket i bland kan leda till att man måste klippas och i bland också använda tång.
Ganska stor procent andel av alla sätesförlossningar slutar i akut kejsarsnitt eller klipp/tång. Men det finns också goda förutsättningar för att allt går bra om förutsättningarna är de rätta. En del sjukhus väljer att alltid göra planerade kejsarsnitt.
Vändningsförsök kan vara ganska besvärliga och det finns alltid en risk att förlossningen kommer i gång. Har hört någon siffra om att 50% lyckas, men sen av de 50% vänder sig bebisen tillbaka i alla fall så resultatet blir väl 25% som lyckas! Man måste ha mycket fostervatten (undesöks med UL innan) och bebisen får inte sitta inkilad med rumpan i bäckengången!
Hoppas att du blev lite klokare och att informationen inte skrämde dig utan bara var så saklig som jag kunde beskriva det!
Kram Malin som fick kejsarsnitt och det var fantastiskt!