planerat snitt 1:a, Vaginal F 2:a, var det så illa?

Jag fick snitt på min första för han satte sig i säte, jag hade en bra förlossning med bedövning som tog bra.

Min andra förlossning var vaginal och trots att jag höll på med pinvärkar i 5 dygn och sedan var på förlossningen i 22 timmar och det slutade med tång pga värksvaghet och stress hos barnet så var den vaginala bättre.

Min 3:e och 4:e förlossning var också vaginala och MYCKET bättre än snittet trots att jag hade ett bra och lätt snitt.

I snittet så fick jag aldrig den där adrenalinkicken när jag krystat ut ungen och jag visste att det var över, hela snittet var bara ett enda långt antiklimax. All smärta, alla känslor, hela paketet med smärta-krysta-plopp är en otroligt häftig upplevelse som jag känner att jag missade med första sonen.

Visst har man ont men det finns bedövning som man kan prova sig fram på om nåt inte fungerar, nu med sista killen så började jag i duschen, när det kändes som att den inte fungerade längre så tog jag akupunktur och när den inte verkade längre så tog jag lustgas... mer hann jag inte innan han föddes...