Stövelkatten skrev 2011-10-10 07:14:57 följande:
Åh, äntligen måndag morgon, tillbaka på jobbet där jag ägnar 90% av tiden till att surfa. (Förra veckans läsning: Allt om marsvin, allt om balsam metoden för att ta hand om sitt lockiga hår) På jobbet har vi alltså inget att göra, det ligger inte som en vana för mig att bara inte göra det jobb som finns. (även om jag måste anstränga mig järnet för att ta tag i det lilla som finna att göra, och jag ser rött när andra på arbetsplatsen räknar med det)
För min del är helger jävligt ångestframkallande. Gör jag inte något "nyttigt" hela tiden, som att städa, baka, sy eller så, så mår jag så jävla dåligt. Släpper jag det för en stund så somnar jag direkt och kan sova i flera timmar för att vakna trött. Men ångest för att jag inte gjort något nyttigt, förstås. OM nu inte hemmet är i skick kan jag inte slappna av, allt känns rörigt i mig och jag blir förbannad på min sambo som inte hjälper till med att hålla oredan borta.
Jag är väl en sån som lider av klassiskt duktig flicka-komplex. Jag måste vara bäst och duktig på allt. (Är jävligt bra på väldigt mycket, det kan jag inte sticka under stol med. Och det jag inte är bra på skiter jag i att göra....) Hur som, verkar svårt att förklara att allt är kaos och på högvarv inuti mig när jag utåt sett ser ut att ha stenkoll. Sen är det ju så att om jag inte hade stenkoll så skulle jag krympa ihop till en liten boll av panik.
Och som det nyligen skrivits om här; massa stora projekt. Har en omonterad vävstol hemma som köptes för ett par veckor sen. Där står den, precis på samma plats som när den kom. I samma rum finns alla mina målarsaker (förutom ritplattan till datorn, som inte var gratis) en stor samling papir maché- grejer (bla. en stor haj...) diverse tyger, två sprillans nya gitarrer, en fortfarande i kartong., osv osv...
scannade in mitt lilla resultat, man ser ju inte riktigt frågorna men detta är alltså samma test som länkats några sidor bak.
Nästa vecka har jag läkartid för depression, jag ska höra vad de säger om detta. Tedje läkaren på ca ett halvår, jag får byta hela tiden. Kanske han nappar, de tidigare har tyckt att jag har ju mitt liv under kontroll ändå, så en utredning är väl onödig...
Intressant men ska du inte söka en lösning som inte innefattar psykofarmaka? Själv tror jag på alternativa metoder.