ADD symptom hos vuxna

Visade listan i TS för min sambo igår
och sen googlade han själv upp 2 självtester på internet och gjorde

till 95% så stämmer det in precis på honom!
läskigt precis..

han har haft kontakt med en psykolog via jobbet, som han blev beordrad att gå till pga. att han klantade/fuckade till det rejält på jobbet och antingen gick han dit eller fick sparken omedelbart (igen.. dom har redan gett honom sparken en gång och sen fick han en chans till, nu hänger han löst..)
"tyvärr" så kan den psykologen inte direkt sätta en diagnos eller skriva ut medicin, han är dessutom inne på ett annat spår (att min sambo skulle ha IPS, dvs. instabil personlighets störning, typ som borderline, men jag som bor och lever med min sambo, samt har en syster med borderline, anser att han är fel ute och att han i själva verket har ADD)

egentligen så är jag bara så trött på honom nu, det har bara blivit värre och värre (och alla "framsteg" han gjort är borta) och jag är gravid och ska föda i februari (oplanerat, dumt jävla klantigt försoningsex som slutade helt fel..)
han inser ju vilka problem han har, men han har inte förmåga att själv göra något åt det och jag klarar inte av att "ta hand om" honom samtidigt som jag snart ska ta hand om ett barn, och jag är rädd för att han i sitt beteende och ansvarslösa sätt, kommer utsätta barnet för fara.. 

så hur fasiken fixar man en diagnos, och behandling för ADD på snabbaste sättet?
öppen  psyk? VC? privat?
något ställe eller person att rekommendera i stockholm? 
har KBT någon bra, snabb effekt eller är det medicin som gäller?
vanlig samtalsterapi kommer han få via jobbet, men det har inte haft någon effekt alls i vardagen 

(jag har själv haft kontakt med psykvården, men har alltid fått diagnos av slump och under lång tid, och fått medicin som inte var beroende av någon psykisk diagnos, även om den hjälpte även där) 

jag begär absolut inte att han ska bli "normal"!
eller förväntar mig någon mirakel behandling som kommer förvandla honom till "drömprinsen"
absolut inte, jag vill bara ha tillbaka den sambon jag en gång blev kär i
han som ställde upp, som jag var ett team med, som gjorde något och inte bara fastna i oviktiga skitsaker och inte kan ta initiativ, och bara är trött och låg hela tiden och inte ens kan ta hand om sig själv utan bara sabbar för sig själv hela tiden.. just nu känns som att han inte ens kan tänka en enkel tanke, och det gör ont, för jag vet ju att han kan om han bara kan fokusera och få balans.. 

Oavsett diagnos
så är det aldrig någonsin okej att misshandla och kränka en annan person!
ADD/ADHD är ingen ursäkt för det han gjort mot dig, och det är inte bara sjukdomen som är orsaken utan han själv är en stor del i det, därför borde du aldrig gå tillbaka till honom
om han var medveten om det, så hade han inte gjort det! det är bara ursäkter och efterkonstruktioner låter det som , han borde ha tagit tag i det tidigare och förhindrat att han någonsin skadade dig
du ska absolut inte känna någon skuld! han är en vuxen person som själv kunde söka hjälp utifrån och ta itu med det själv! du hade ingen skyldighet att fixa det åt honom! det är inte ditt ansvar att bära, tolka och bearbeta hans känslor!

och alkoholen är bara ytterligare en ursäkt, troligen självmedicinering, men han är vuxen så han borde själv inse att det är fel! och det gör det bara ännu mer troligt att det kommer ta lång tid för honom att fungera normalt, oavsett vilken behandling, för ditt eget bästa, håll dig borta från att bli beroende eller ha en nära relation till honom
om det gått så långt, så kommer det ta väldigt lång tid till ett normaltillstånd och du ska inte behöva ta ansvar där, det är hans problem

sjukdomen kan vara en del av orsaken, men det är ingen ursäkt i sig. 

Kanske för att det inte är förren det blir ett problem, som det verkligen uppmärksammas
om min sambos symptom inte hade ställt till det och orsakat så mycket problem, så hade jag nog aldrig tänkt att han hade ADD, tyvärr
han hade bara varit en väldigt schysst, bra kille med driv
och jag tror verkligen att han kan behöva medicin för att bli det, och då är just problem bilden prio då en läkare inte skulle skriva ut medicin till en person med ADD som fungerar, men han gör inte alltid det, och det ställer till det rejält inte bara för honom utan för andra runt om honom

det är lite som att vara introvert, det kan ha en massa fördelar och vara helt underbart! men det kan också bli problem, och då kan man behöva lite hjälp att väga upp det (inte ta bort eller ändra helt! bara underlätta lite för att fungera i samhället)
eller som att "tänka/analysera" väldigt, väldigt mycket, det kan i situationer vara jättebra! men ibland, inte så bra, och det kan bli väldigt jobbigt både för en själv och andra då det kan leda till ångest och depression
så lite balans behöver man även om man har något som sticker ut, man ska ta tillvara på sina egenskaper, men när det blir negativt, så krävs det lite bearbetning