• TjockKatt

    ADD symptom hos vuxna

    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:28:04 följande:
    Okej men då vet jag, tack så mkt Får la ta me mig minsta tjejen i värsta fall, eftersom hon ammar. annars får la gubben vara i närheten om de skulle vara akut

    Jaa, kan tänka mig att de skulle kunna intervjua mig man, vi har ju trots att varit ihop sen jag var 14 så han känner mig sen den absolut värsta tiden i mitt liv
    Fast jag tycker nog att du bör skaffa barnvakt. Det är rätt ansträngande att koncentrera sig som det är på de där testerna, och ett litet barn kan nog "distrahera" en hel del.

    Det kan vara så, men jag garanterar att dom kommer vilja intervjua någon som varit med under din barndom, tex föräldrar som sagt, så om det finns någon sådan så kanske du bör förbereda. Det är ett viktigt moment nämligen.
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:30:47 följande:
    Ja aboslut, det är ju en helt annan sjukdom, men förstod hur hon menade. För jag förstod även på min läkares frågor när han fråga mig saker, att han var inne på det området. Eftersom jag kom dit tack vare mina PMS-besvär. Men det försvinner nog rätt fort bort den misstanken isf.
    Okej. Menar inte att ifrågasätta det du skriver, jag blev bara så nyfiken på var likheten kunde ligga. :-P Är som sagt rätt insnöad för tillfället och gillar att lära mig nya saker.
    Ah, pms är inte roligt, har själv en rejäl sådan och det är pest och pina varje månad. Hoppas du hittar någonting som hjälper, vet att jag fick prova cipramil en kort period för det, tyvärr fick jag för mycket biverkningar så den fungerade inte för mig, men det kanske skulle vara något? Fungerar anti-depp, men tydligen kan man bara ta den runt mens om man inte har behov förutom då.
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:35:01 följande:
    Ja det ska jag ha, får bara hoppas hon vill äta precis innan, annars kan de bli svårt. menmen på nåt sätt löser det väl sig.

    Jaa, hela min familj skulle ställa upp om det var ngt så det finns många tack o lov! 
    Det gör det nog.
    Vad fint, då är det ju inga problem.
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:33:10 följande:
    Jag blir mer o mer säker på att jag har ADHD, för läste om att man kunde bli mer passiv med åren, även om man varit aktiv som barn, o även känner den där rastlösheten.
    Fanns en sjukt bra sida där de fanns olika typer av det som beskrevs.
    Och jag kände rakt av som "den hyperaktiva pojkflickan".
    Jo, hyperaktiviteten brukar lägga sig ju äldre man blir, man ser ju inte direkt vuxna klättra på väggarna som de där hyperaktiva barnen man hade i klassen gjorde? Men mognar ju med åren, tom adhd:are, haha!

    Det lät intressant, du har ingen länk?
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:38:19 följande:
    Nejdå, jag försår. är själv precis likadan

    ahh du med, jaa det finns en gott samband med denna dumma pms p adhd/add iaf.
    Ja jag käkade citalopram 10 dagar i månaden, men de hjälpte inte, o sen hann jag inte öka dosen då jag vart gravid sen. O nu är de utredning som ska börja, så kanske bäst o avvakta. Men måste ju få hjälp med den oå.
    Du upplever inte att den blivit bättre iomed att du fått hjälp med din ADD? Eller måste man behandla de besvären vid sidan av om du förstår?
    Eftersom det finns en koppling med hormoner o det menar jag. 
    Det kan ha ett samband, googlade lite nu och det verkar som om det kan ligga något i det. Intressant, det visste jag faktiskt inte.
    Nej, jag har fortfarande både rejäl mensvärk samt pms, även om jag medicineras för ADDn. :-/ Kan dock inte svara för alla med diagnosen och besvären eftersom jag precis nyss fick veta att det kunde ha ett samband. :-P Men det kanske vore värt att fråga nästa gång du ska till läkaren? Isåfall får du skriva vad dom sa, jag blev nyfiken!
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:55:18 följande:
    haha nej precis. Men jag tänkte mig själv mer som ADD ftersom jag är så passiv o trött. Men eftersom de stod att man kunde vara det med ADHD me så blev jag lite tveksam.. Vad skulle annars vara skillnaden, om man kan ha både och fast under de olika??

    Det står massor med bra saker där.. även om PMSen.

    user.tninet.se/~fxg297r/flickor_undergrupper.... 
    Jag vet faktiskt inte. Det kanske är där dina föräldrar kommer in i bilden, var du hyperaktiv som barn så är det nog större chans att det är adhd, som nu blivit vuxen adhd, vilket liknar add mer om jag förstått det rätt.

    Tack, ska läsa!
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 21:58:03 följande:
    Ja, har läst väldigt mkt om det då de har varit mitt huvudproblem. Står mkt om hormoner o att de är värst i puberteten, och att man då oftast mår som bäst under en graviditet. etc.

    Jaha okej, jaa eftersom man hormoner slår back-ut så kanske man måste behandla de separat eftersom de beror på olika saker, även om de gör de värre om man har ADHD/ADD.

    Ja jag ska allt fråga. Har lovat o uppdatera här efter besöken så de kommer jag o göra  
    Jag tror det blir separat iståfall. Det man behandlar vid add/adhd är ju hyperaktivitet, okoncentration osv. Inte så mycket "kroppsligt". Dessutom vore det jobbigt om medicinen innehöll någonting som reglerade kvinnliga hormoner, eftersom män äter samma medicin. Kul att ha adhd och dessutom utveckla bröst som man, liksom, haha!

    Ska bli spännande att höra. :-P
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-17 22:17:25 följande:
    Jaa, det är nog barndomen som spelar roll kanske.
    men läst även där att man kunde vara en blyg person som ofta inte tar för sig o vågar o prata etc.
    Vart går den tydliga gränsen, är de aktiviteten som barn då?

    Ja det är nog så! hahah näää de vore väl ingen höjdare faktiskt...

     
    Jag vet faktiskt inte. Jag skulle rekommendera, för att få en så korrekt diagnos som möjligt, att du och din familj låter bli att läsa alltför mycket om diagnosen innan, utan låter svaren och frågorna komma på plats. Annars är det lätt att man funderar ut enstaka händelser som man förstorar upp och belyser mer än vad dom egentligen spelar roll, om du förstår vad jag menar.
  • TjockKatt
    Anonym (ADD?) skrev 2010-11-18 06:10:11 följande:
    Intressant med undergrupperna (user.tninet.se/~fxg297r/flickor_undergrupper....) och jag känner igen mig i flera. Jag var "dagdrömaren" på lektionerna och vid läxläsning men tillräckligt "begåvad" (eller påhittig) för att det inte skulle uppmärksammas, "pojkflicka" var jag vid val av sporter , det enda jag inte känner igen mig i är "snackarn"..
    Ja det var intressant. Jag är utan tvekan Dagdrömmaren. Känner inte igen mig alls i de andra.
  • TjockKatt
    Anonym (Under utredning.) skrev 2010-11-20 12:07:27 följande:
    Var ju på besöket igår o det gick bra.

    De frågade massor med frågor o såklart så kom man ju på massor hemma vad jag skulle svarat, men vart lixom black-out när jag kom dit? Tur att man ska dit igen får jag säga.

    Jag var väl inne där i 1 ½ timme ca, o de tyckte att många pusselbitar stämde in på ADHD, men sen fanns de några saker som inte stämde in, Som tex, att jag inte har svårt o passa tider o att jag är mer rädd av mig än våghalsig.
    Men de frågorna tyckte jag att jag inte kunde utveckla där, jag var ju sån som barn o som tonåring, men kanske inte som vuxen. Så jaa vi får se!

    Men till slut brast det för mig då det kom in på barnen o amning.  Eftersom jag ammar är jag ju begränsad. Men de sa att jag hade gjort de svårt för dem iomed att jag hållt tillbaka under hela samtalet, o att de brast för mig de sista 10 minutrarna. Han tyckte jag försökte ge ett sken av att det var bättre än vad de egentligen var.

    Summa sumarum så fick jag utskrivet Ritalex som skulle påverka amningen minst då jag känner att jag inte klarar av o sluta amma. 
    Detta skulle hjälpa mig emot min impulskontroll o reglera min energinivå o få mig att bli mer jämn i humöret.

    Så vi skulle ta en sak i taget o börja såhär o se vad som händer med mig.. Ska ta en halv tablett i 3 dagar, sen 1 tablett, oså ska jag tillbaka till sjuksköterskan som oxå var med vid besöket om 2 veckor för kontroll. Osen skulle jag få fylla i ngt formulär som man gör vid ADHD.

    Sen om ytterligare 2 veckor efter de så skulle jag tillbaka till både överläkaren o sjuksköterskan igen.

    Puh, kändes väldigt jobbigt efter besöket då jag kände att jag kom på massor hemma, ma svarar lixom snabbt o sen hann jag inte utveckla mina svar alltid. Suurt!

    Menmen, får hoppas detta kommer o hjälpa mig sålänge iaf! 
    Hur känns det nu då, bättre? Det låter inte som den undersökningen jag fick göra, men det kanske är annorlunda om man är vuxen, vad vet jag.

    Själv har jag tänkt att jag nog ska göra en ny utredning. Har pratat med min psykolog och vi ska ta upp det på nästa träff. Det är så mycket som går in i ADD, men samtidigt är det så mycket som inte gör det, och det påverkar mig och begränsar mitt liv väldigt mycket. Så jag skulle vilja göra en ny AS-utredning, har läst en hel del nu senaste tiden och symtomen är väldigt annorlunda för flickor än för pojkar, och testen och frågorna är utformade för pojkar eftersom det går en flicka mer fem pojkar som får diagnosen. Flickkriterierna är precis jag, från barndom till tonårstid (hittade ingenting som beskrev vuxentiden). Så vi får väl se hur lång tid det tar innan jag får börja den utredningen, sist var det väl ett- ett och ett halvt år? Känns kul...
  • TjockKatt

    Var hos min psykolog idag. Fick en akut läkartid på onsdag (brukar ta en månad annars, blev lite imponerad...). Vi ska prata om att jag ska börja på ny anti-depp kur, samt ifall det finns någon medicin som kanske fungerar bättre för mig än strattera som jag för närvarande äter. Jag beskrev ärligt hur jag mått senaste tiden och hon tycker inte att det ska behöva vara så när man äter medicin. Jag har fortfarande jättesvårt att organisera min vardag, när jag kommer hem ligger jag bara i soffan, orkar ingenting. Kan knappt bidra till hemmet genom att städa/laga mat osv. Kan dessutom inte styra mitt humör alls utan får raserianfall hela tiden för löjliga anledningar som i stridens hetta känns jätteviktiga. Jag föreslog kbt och hoppas att hon tar upp det också. Jag måste få hjälp, min vardag fungerar inte, och mitt förhållande slits rejält även om jag tack och lov fått en pojkvän med en rejäl skopa tålamod. Är inte riktigt pepp på att byta till tex concerta eller ritalin, främst eftersom dom är mer vanebildade än vad strattera är, men å andra sidan måste jag prioritera min hälsa och liv just nu, så det får väl bli som det blir. Obestämd


  • TjockKatt
    Anonym (oj) skrev 2010-11-29 17:07:04 följande:
    Jag undrar lite hur jag ska gå tillväga för att få en utredning gjord. Det finns ju de som gör utredningar utan att kräva remiss, har kontaktat två st. men den ena tog 15.000 och den andra 40.000 för en utredning om man kom dit på eget bevåg så att säga. Annars var det upp till ett års väntetid. Det funkar ju inte vilket som... Ringde en psykolog idag och frågade hur det går till om man vill ha en remiss, sekreteraren verkade inte veta alls vad jag pratade om med ADD (hon visste inte ens att det existerade, började prata om att det hette ADHD) men lovade kontakta mig när hon pratat med psykologen. Det låter så fånigt att ringa och säga "hej, jag är 99 procent säker på att jag har ADD, ge mig en remiss till utredning tack". Samtidigt måste man ju börja någonstans, men jag är så extremt otålig och vill att det ska hända NU NU NU. Hade det funnits som alternativ hade jag börjat utredningen redan ikväll, haha. Blir matt när jag tänker på hur många steg som ska gås igenom, hur lång tid det tar, o.s.v.

    Nu är jag vuxen och har lärt mig att leva med min problematik, men jag har alltid känslan av att andra har så mycket "lättare att leva", för mig är allting så krångligt och ansträngande. Allt som går på rutin för andra måste jag anstränga mig för. Nu har jag ett eget barn, det är delvis därför jag är så angelägen att få en utredning, jag vill kunna hjälpa honom om han skulle ärva detta av mig.

    Mina största problem i nuläget är att jag har så svårt att koncentrera mig, kan inte fokusera mer än nån minut i taget. Att titta på film går inte, hur mycket jag än vill. Min sambo och jag har börjat pausa var 20:e minut så jag får göra något annat emellan, på så vis kan vi trots allt plöja igenom en film under en kväll. Jag påbörjar tusen projekt om dagen men slutför sällan någonting. Ingen känsla för ordning, jag hatar verkligen oordning men vet inte hur jag ska organisera mig så jag får ett städat hem. Allting måste ha en given plats för att jag ska kunna städa, jag måste veta exakt var just den prylen hör hemma. När jag städar är det på ett väldigt kaosartat sätt. Jag börjar i ett hörn för att rensa papper, sen hittar jag en omaka strumpa och då börjar jag leta igenom tvätten för att hitta den andra, då ser jag att jag behöver vika in tvätt och så börjar jag med det, i byrålådan hittar jag en tidning som jag inte läst klart, där hittar jag en artikel med recept, då springer jag ner i köket och börjar plocka fram för middagen o.s.v. o.s.v. Såhär är det hela tiden, min kille blir galen på mig för alla saker till olika projekt som ligger överallt i huset. Nu kanske det låter som att jag är överaktiv, men det är jag inte. Jag är ständigt trött och reagerar ofta på svårigheter med att vilja sova. Fick jag så skulle jag sova minst 16 h om dygnet.

    För att det ska funka med min son så har jag helt enkelt skrivit ett schema med mat-, sov- och aktivitetstider. Det underlättar för mig själv också, han mår bra av att ha fasta tider för mat och sömn och jag mår bra av att veta vad som förväntas av mig. Jag är inte helt nitisk med tiderna, men jag har något att rätta mig efter och jag tror att jag skulle må bra av att göra ett likadant schema för mig själv faktiskt. Det får mig dock att känna mig som ett stort barn tyvärr, och så blir jag ännu lite mer uppgiven... :(

    Förlåt att det blev så långt!
    Tyvärr tror jag inte att det finns något alternativ till den långa väntan, förutom att betala privat. Jag fick också vänta grymt länge på min utredning, och då var jag ändå prioriterad då jag var under arton. Det där med schema lät jättebra! Hoppas det löser sig för dig. Tids nog får du din utredning, och förhoppningsvis den hjälp du behöver.
Svar på tråden ADD symptom hos vuxna