Nån mer vars sambo/man är bipolär???

Min man är också bipolär, fick diagnosen i vintras efter många års kamp för att få hjälp. Nu när vi vet är det lättare att hantera. Åren innan vi visste vad som var fel var hemska, min man använde sig också av alkohol i stora mängder för att döva ångesten och alla känslor som kom i och med sjukdomen. Tack och lov(faktiskt) åkte han fast för rattfylla och fick hjälp med sitt problem. Även om han fått diagnos, så tycker jag att hjälpen uteblivit.. Visst, han har fått sina mediciner, som inte fungerar särskilt bra. Han fick åka in på akutpsyk efter ett självmordsförsök i våras, där han stannade några dagar, efter det: Inte ett ljud från psyk. För tillfället mår han dock relativt bra, mycket tack vare att han jobbar mycket. Han har alltid haft sina "neråt" perioder när han varit hemma för länge.
Skönt att se att det finns fler som jag!

vad skönt att det går framåt! Hoppas att det löser sig med antabusen och antidepressiva. Har han blivit medveten om att han dricker för mycket ? Att han får sova ordentligt kan ju hjälpa mycket. Här är det ganska bra, min man har nog jobbat lite för mycket ett tag nu, han har fått svårt att äta och börjar bli väldigt trött, vilket ytterligare spär på min rädsla för att han kommer krascha och åka ner i en depressiv period när han får ledigt om 4 veckor... Jag håller tummarna att han klarar sig!

ÅHHHH! Nu är allt bara svart känns det som, min man är som längst ner i sin depression nu, och jag vet inte vad jag ska göra! Jag mår så fruktansvärt dåligt när han mår såhär, det påverkar liksom hela atmosfären här hemma. Jag försöker vara stark och glad, men det är inte lätt, ibland vill jag bara ge upp och lägga mig ner jag också. Men det funkar ju inte när man har en liten son. Just nu får jag vara både mamma och pappa känns det som. Hur hanterar ni andra såna här perioder, hur behandlar ni era män?