• Ilenna

    fet, ful, gammal och trött...

    Hej.
    Känner mig helt tömd på energi och nere...
    Är 170 cm lång och väger 66 kg (40 år) Har tlls för några år sen aldrig vägt över 60 kg. Men nu verkar det helt fördömt att kunna gå ner ens några kg.. har försökt, men går alltid upp i vikt igen.
    När jag ser mig i spegeln ser jag en gammal ful människa.. Har använt både restylane, botox och laser i ansiktet.. Men det känns bara som att alla andra är så mkt fräschare hela tiden utan behandlingar. Allt känns bortkastat.
    Jag vet att det låter dumt att hänga upp sig så mkt på utseendet. Men jag kan bara inte tycka om mig själv.
    Har tre underbara barn som jag få mkt glädje av, 6, 11 och 14 år. Bor tillsammans med min sambo och barnen i ett radhus.
    Har tvångstanke att jag måste göra ngn träning per dag. Men det är helt utan glädje, och missar jag några dagar får jag extrem ångest. Känner mig bara så misslyckad och trött. Tänker på att göra fler kosmetiska behandlingar, men har inte hur mkt pengar som helst till det.
    Vasd ska jag göra...   (((
    /Trötta Tanten

  • Svar på tråden fet, ful, gammal och trött...
  • Anonym

    Fet? Ehh nej verkligen inte....

    Sök hjälp för dina tankar osv, inte ett sunt beteende. Jag hade träningsmani i yngre år och nojade ständigt över min vikt. Vägde under en period drygt 50 kg till 173 cm....I dag efter 2 barn så väger jag ca 95 kg...Inte så hälsosamt kanske men jag mår SÅ mycket bättre och lider inte av det faktiskt....Känner mig inte fet och ful, klär mig bra och sminkar mig och fixar håret  osv.
    Äger faktiskt ett gymkort som tyvärr aldrig används.......men snart kanske .

  • Ilenna

    Tack..
    Kanske inte ska vara så påverkad av mitt umgänge heller. De väninnor jag umgås med mest har xs i storlek och ser fantastiska ut. Samtalen kommer ofta in på träning och utseende.
    Jag får väl försöka stressa av. Är också en extrem kontrollmänniska..

  • Birgitta2

    Tror du hamnat i en fyrtioårskris. Jag är 50, börjar bli rynkig här och var. Är lite för smal, platt rumpa och ser inget vidare ut. Men det skiter jag i. För jag mår BRA inuti. Jag försöker nämligen fokusera på det som är bra i mitt liv. Även om jag ser ut som en korp, så är det helt ok. Utseendet betyder ingenting. Så länge du håller dig ren, luktar gott, är snäll och go mot familjen, och försöker ta hand om det som är bra i ditt liv - då kommer du må bra också. Du duger faktiskt som du är!

    Kram

  • Minna07

    Tror att de allra flesta människor jämför sig med andra, medvetet eller omedvetet. Många tänker också precis som du - att alla andra är så mycket finare och fräschare. Men så är det ju inte förstås :) Kollar man bara en extra gång så ser du något hos varje person som du absolut inte själv skulle vilja ha.

    Tänk inte: åh, vilken vacker hy, tänk om man hade det...

    Vänd istället på det och se andra med sånt som DU faktiskt tycker du har finare/bättre av.. kan vara ögon, fall på håret, hudton, längd osv.

    Din vikt låter normal så det ska du inte heller tänka på! :) 

  • Kina33

    Du är antagligen vackrare än du tror.
    Om du får se foton på dig själv så som du ser ut idag, om tio år, kommer du nog att säga "Åååh, va vacker jag var - varför var jag så elak mot mig själv istället för att njuta av livet?!"

    Och oavsett utseende är det viktigaste hur du är, VEM du är.  Gör dig själv till den du vill vara - och se till så att den du blir, är din egen bästa vän.

    Det förtjänar du.

  • Anonym (Sussex)

    Du är antagligen mycket vackrare än vad du tror! 170 lång och 66 kilo är ju smalt! ...och 40 är väl ingen åldrer! Kram på dig!

Svar på tråden fet, ful, gammal och trött...