Hjälp ang vaccination

"Att just 18 månader valdes istället för till exempel 14 eller 16 månader berodde mycket på verksamheten vid landets barnavårdscentraler. Vid 12 månaders ålder ges sista dosen av spädbarnsårets vacciner, och sen ville man vänta till nästa lämpliga besökstillfälle, som när MPR infördes var schemalagt till 18 månaders ålder. Det är möjligt att vi framöver kommer att rekommendera att vaccinationen ges lite tidigare."

www.smittskyddsinstitutet.se/vanliga-fragor/allmanna-vaccinationsprogrammet/massling-passjuka-och-roda-hund/

Du har ju fått svar om rekommendationerna i inlägget ovan. Jag vet att det finns folk som tycker vacciner är hemskt och skrämmande. Men faktum kvarstår att mässlingen är bra mycket värre än vaccinet. Det är klart att du själv får avgöra men jag ser ingen anledning att riskera mässlingen över att vaccinera. Jag har personligen aldrig hört någon som blivit speciellt dålig av just det vaccinet och du har ju redan vaccinerat henne flera gånger. 

Mässlingen tog då inte livet av mig eller något av de barn jag träffade i släkten och skolan. Inte heller var det någon som vad jag kan minnas pratade om dösfall av mässlingen. Inte ens förekom det mig veterligen några uttalade farhågor om bestående men. Vore det så uttalat farligt med mässlingen så borde man ju minnas något om hur viktigt det var att undvika. Nej, men istället så var det så att man blandade barn med och utan mässlingen mer eller mindre utan begränsningar om nu mässlingbarnet var piggt nog att leka.

Det tycktes inte gå några rysningar längs ryggmärgen på folk.

Men idag... idag är det livsfarligt och man måste absolut vaccinera sig för tänk om barnet dör, vad säger du då? Ja, men tänk om barnet får någon av biverkningarna då? Och till vilken nytta.

En tjej som vaccinerats för inte över samma skydd mot mässlingen till sitt eget barn som en tjej som själv haft mässlingen. Då blir nästa generation i lägre ålder än förr mottagliga för smittan och vaccineringarna flyttas ned i åldrarna.

Vacciner håller inte för evigt och måste fyllas på då och då. Mässlingen ger i det närmaste livslångt skydd. Ifall de egna barnen får mässlingen och därmed också långvarigt skydd mot sjukdomen så blir de vuxnas immunförsvar påmint om smittan och därmed klarar också de äldre att motstå sjukdomen.

Jag skulle inte alls vara rädd idag 35 år efter jag själv hade mässlingen om jag träffade någon som var som mest smittsam. Det skulle jag faktiskt behöva så mitt immunförsvar får en repövning.

TS: Jag förstår dig. Jag har själv tidigare bott i London i nästan 11 år och vet att diskussionerna kring MMR har varit heta ibland. Nu bor jag i Sverige sedan fyra år och vi har en 2-åring (29 månader, för att vara exakt). Han har inte tagit sitt vaccin ännu - eftersom vi ville avvakta litet. Nu har jag dock bokat in så att han ska ta vaccinet i april. Jag ville avvakta av flera skäl, och inte ta sprutan vid 18 månader: dels kändes det som att han gick igenom en stark språklig utvecklingsfas just då och hans "system" behövde litet lugn och ro, dels har han reagerat ganska dåligt på vaccin tidigare (inte minst influensavaccinet 2009), dels skulle han snart ta två doser TBE-vaccin, dels hade han inte börjat på dagis ännu och skulle inte utsätta eller utsättas för smitta i lika hög grad.

Personligen håller jag med "Arbetstagaren" att det inte vara några ramaskrin kring mässlingen när jag var barn. Jag har haft det (OCH påssjuka och kikhosta, som man nu vaccinerar emot). Kikhosta vaccinerar man tydligen främst emot för att det är en sådan långvarig sjukdom (jag fick det då jag var 15 år och hostade i månader minns jag) - dett leder till mycket "vabbande" från föräldrarna, men man får ju verkligen hoppas att detta inte är ett huvudskäl.Dvs en samhällsekonomisk anledning snarare än en hälsoanledning. Min röda hund spruta fick jag vid 12 års ålder c:a (som alla andra flickor). Jag vet att några barn dog nyligen i en mässlingepedemi i Skottland, så visst kan det bli allvarligt om ett (oftast redan svagt barn) blir smittat.

Det är främst pga påssjukan som jag nu låter min son vaccineras - eftersom det kan leda till manlig infertilitet/sterilitet. Att pojkar vaccineras mot röda hund är främst för att skydda icke-vaccinerade kvinnor. Och att flickor vaccineras mot påssjuka är för att skydda icke-vaccinerade män. Även det tycker jag är litet konstigt - om nu, i princip, alla flickor vaccineras mot röda hund så kan de ju inte blir sjuka, oavsett om männen blir sjuka eller inte. Sedan minns jag från skolan att det man sa kunde hända om man fick röda hund under graviditeten var att barnet kunde bli dövt. Om det är den "allvarligaste" komplikationen undrar man ju verkligen om man måste vaccinera mot det. Men det kanske finns fler komplikationer, som jag inte känner till.

Fall av röda hund skall inrapporteras till Smittskyddsinstitutet. Endast enstaka fall av röda hund under graviditet har rapporterats under den sista 10-års perioden.
Ingen rapport om skadat barn på grund av röda hund har inkommit efter år 1985.

Skador hos fostret uppstår bara i första delen av graviditeten. Om den gravida kvinnan skulle få röda hund i början av graviditeten fram till 17: e graviditetsveckan kan fostret få svåra fosterskador på hjärtat, hörseln, ögonen och hjärnan.

Då risken för allvarliga fosterskador är störst under de 14 första graviditetsveckorna bör de blivande föräldrarna informeras om den risken och ett eventuellt avbrytande av graviditeten kan komma att diskuteras.

Om fostret smittas i fosterlivet kan infektionen inte läka ut utan dröjer kvar och barnet kan då vara smittspridare av röda hund under många månader efter födelsen.
Uppföljning av barn med kongenital rubella visar att skador hos barnet kan uppträda  senare i livet t.ex. hörsel och ögonskador. Skadorna kan också förvärras med åren.

Komplikationerna kan, uppenbarligen, bli allvarliga.

Appropå det här med när den ges. Här i Sverige ges den också tidigare om man åker utomlands med sitt barn. Barn under året får mpr inför resa, sedan får dessa barn dessutom en dos till vid 18 månader som alla andra. Finns alltså många svenska barn som får vid året och tidigare, och sedan samma vaccination igen vid 1½ år.

Sedan är ju mässling ingen höjdarsjukdom.....framför allt inte för riktigt små barn och människor med nedsatt immunförsvar. Så här skriver man på Sachsska barnsjukhus som har en specialistavdelning för just barn och vaccinationer:

"De senaste åren har föräldrar påverkats i sina beslut att låta vaccinera sina barn bl.a. av farhågor om vaccinernas säkerhet. Föräldrar har uttryckt bristande tillit till det medicinska etablissemanget. Sjunkande vaccinationstäckning har förekommit både i Europa och i övriga världen. Låg vaccinationstäckning har lett till sjukdomsutbrott i flera länder. Mässlingepidemier i Holland, Irland, Italien och Tyskland har skördat flera dödsfall (cirka ett dödsfall per 1000 rapporterade fall) och givit komplikationer hos omkring 20% av de insjuknade."

Samhällsekonomin har alltid varit en del av vaccinationsprogrammen. Det är inte alltid som det handlar om vad som bäst för individen.

Ska man verkligen vaccinera miljoner och åter miljoner barn för att minska antalet av sjukdomar som

* visserligen många drabbas av, men i princip ingen alls behöver vara orolig över?

* som drabbar ett ytterst litet antal människor, men i dessa fall kan bli allvarliga?

Det ska ju vägas mot riskerna med vaccinet och många risker är vi kanske inte ens medvetna om idag. Hur mycket påverkas egentligen den livslånga hälsan? Ska man ta risken med högre risk för allergier som våra barn får dras med kanske hela livet som ett lite pris för att slippa en sjukdom som ändå bara skulle bli en parantes i livet eller varför inte bjude barnen på sömnrubbningar som en bonus för att slippa riskera den där väldigt sällsynta sjukdom som i sig kunde bli allvarlig...

...och detta då utan att ha 100% skydd?

Det är en svår balansgång att ta ställning till. Särskilt som man kan ha svårt att avgöra hur mycket det är pengarna som styr...

"Det finns också skäl att i lag fastställa viktiga huvudkriterier,

som bör utgöra förutsättningar för vaccinationsprogram. Därigenom
uppnås en tydligare demokratisk förankring av besluten.
Sålunda bör, enligt utredningens mening, av ett nationellt vaccinationsprogram
krävas att det effektivt motverkar sjukdom i samhället,
är samhällsekonomiskt kostnadseffektivt samt hållbart från
etiska och humanitära utgångspunkter."

Källa:

www.regeringen.se/content/1/c6/14/70/58/fe540f2d.pdf