Umgängesrätt,hur funkar det?

TS:
Nu lägger jag mig i lite mer än du frågar om. Tycker du ska tänka efter lite avseende ett avgörande i domstols. Om det blir en tvist angående vårdnad, umgänge eller boende kan en tuff advokat anställd av ditt ex eventuellt driva frågan om din lämplighet hårt. Även om du, och ditt ombud, säkert kan ifrågasätta hans lämplighet kommer även din lämplighet bli ifrågasatt. Jag kommer nu bara ta upp ett antal punkter som en advokat kan driva mot dig. Nu är det säkert lungt för dig  men bara så du är medvten om vad som kan hända. Du behöver absolut inte svara här utan bara fundera lite på hur det skulle vara under en rättegång.:

"Hur kan du ha skaffat barn med två helt olämpliga pappor? Tyder det inte på dåligt omdöme?"
"Hur har du din försörjning? Har du jobb och utbdildning?"
"Vilken typ av nätverk och stöd har du i din närhet? Är det ett lämplig nätverk för ett barn?"
"Hur bor du?"
"Kommer du kunna ta hand om ett barn till på ett bra sätt?"
"Har du några tidigare domar mot dig?"

Nu var det inte frågan om att gå ut och roa sig. lever man tillsammans och har gemensamt boende så är det en sak, men att lämna bebisen till ett annat hem utan sin trygghet är helt fel enligt mig...

Nu var det inte känslomässiga och moraliska svar hon ville ha, så kanske lika bra att leta juridiska svar isåfall...?

Hittade detta på en sida...

Umgängesrätt:

Utgångspunkten för umgängesrätten är att barnet ska ha rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor hos. Det finns inga lagregler som säger hur och i vilken omfattning umgänge bör förekomma mellan barn och föräldrar. Hänsyn skall tas till barnets ålder och mognad.

För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.

Befarar boendeförälder att barnet kan komma att ta någon form av fysisk eller psykisk skada bör umgänget förhindras. Barnet ska till exempel inte behöva umgås med en förälder i en miljö där det missbrukas alkohol eller narkotika.

Hänsyn ska tas till barnets egen inställning. Här betonas att boföräldern har ett ansvar att uppmuntra barnet att besöka umgängesföräldern och att inte motverka ett umgänge genom att underblåsa en mer eller mindre tillfällig viljeyttring från barnets sida. Boföräldern har ansvar för att barnets behov av att umgås med umgängesföräldern tillgodoses så långt det är möjligt. I takt med barnets mognad bör dock allt större hänsyn tas till dess egen inställning i umgängesfrågan.

En viktig faktor är också föräldrarnas förhållande till varandra. Om umgänget skapar alltför stora konflikter mellan föräldrarna kan barnet ta skada. Föräldern måste då väga barnets behov och intresse av umgänge mot dess behov av trygga uppväxtförhållanden.

Ovanstånde #76  säger inget absolut om ålder. Din grundfråga var "från vilken ålder kan han kräva sitt umgänge utan mig?"

/Kjell

Nej inget om ålder men: För små barn är det särskilt viktigt att träffa den andre föräldern enligt principen "lite och ofta" och under kortare perioder. Barnet kan då bevara minnesbilden av umgängesföräldern och separationen från boföräldern blir mindre påfrestande.

För små barn :vilket kan vara från nyfödd och uppåt

Citat: "Lika mycket hans barn som mitt" ? Ja men det är väl själklart att det är, oavsett om det är i ditt lr TS fall. det handlar inte om rättigheter för er del...vems barn det är... det handlar om skyldigheter. Föräldrarna  är skyldiga att se till att barnet har det bra oavsett var barnet bor.

Det är ju jätte bra att ni kommit fram till något som passar eran dotter, men nu är det så at TS barn är 2 månader och inte 14 månader. Jag separerade själv när min äldsta var nästan 3 år  år och yngsta  10 månader. Barnes pappa hade 3 åringen varannan helg och vår 10 månaders fick han träffa så mycket han ville...men det var vår syn på saken..att han var för liten..

Allt är individuellt....alla har olika syn på vad som är bäst för barnen och vad som är ett "spädbarn"

Visst får man se bortom sina känslor

Ts jag tycker du ska vara lite mer ödmjukmer

Ts tänk på att pappan kan stämma dig o redan nu få ensam vårdnad men att du har boendet kvar. Inte ovanlgt men då har DU problem för då får du inte vara föräldraledig. Men det senariot är väldgt vanligt numer för att mammor inte ska bete sg som du