Draqnight skrev 2010-11-12 09:25:36 följande:
Jadu, det är svårt att komma med råd eftersom han harså svårt för att prata om det.
Det måste ju finnas en anledning till varför han har blivit så här, han var ju som sagt inte sån innan. Kan du komma på när han började förändras, och kanske tänka efter om det hände något speciellt mellan er då, nåt särskilt bråk, eller nån viss händelse när ni hade sex eller nåt?
Han verkar ju själv ha tappat mycket självförtroende, så hur det än är med ert sexliv, så råder jag dig att försöka få honom att gå o prata med någon, för hans eget bästa. Hans syn på sex är verkligen inte sund enligt mig, någonting har fått honom att i princip avsky intimitet eller nåt. Och det är inte bra, alla människor behöver närhet, det ligger i vår natur att vara sexuella, annars är det något som är fel.
Jag och min kille har ett helt underbart sexliv, men vi har kommit på att ha ett "sexmöte" varannan helg, när min son är hos sin pappa och vi är själva. Då tar vi alltid o dricker lite hemma, och sen "inleder vi mötet" (hehe) och diskuterar bra och dåliga saker. Hela grejen går ju ut på att regelbundet prata om sex så att båda parter tycker att allt känns bra, och för att förbättra relationen. Det är sånt som ingår och är väldigt viktigt för att en relation ska hålla, och att man ska fortsätta hålla lågan uppe. Förhållande kräver engagemang från båda parter, annars spricker det till slut.
Hur tror du att din kille hade ställt sig till "sexmöten", där ni riktigt pratar ut? Om ni exempelvis sitter hemma själva och myser med lite vin/cider eller vad det nu är, lite tända ljus och musik, och när han sen blir lite berusad, så kanske det är lättare för honom att prata om det, eftersom han slappnar av mer?
Då kan du ju kanske lägga fram det på ett litet skämtsamt vis, och säga att du härmed inleder ett sexmöte, eller nåt i den stilen, så gör vi iallafall. Fast vi tycker ju det är roligt, och båda är med på det och är ärliga, och vi har roligt ihop när vi pratar om det. Det verkar ju inte vara så i ditt fall alls.
Men det är väl det rådet jag kan ge dig, eftersom jag inte har varit i din situation förut, men med min kille så jobbar vi på förhållandet eftersom båda vill leva ihop, länge. Just därför har vi dessa små "möten", det hjälper ju oss att göra varandra lyckliga hela tiden.
Men jag måste få fråga hur ni har det i förhållandet för övrigt? Det ger mig en bättre bild.
Har ni några gemensamma intressen? Vad brukar ni göra tillsammans? Kan ni prata öppet och ärligt om allting annat, gäller det bara sex eller har ni en spänd relation för övrigt? När ni väl har sex, hur går det till? Är det att han är full, tar han själv intiativ eler är det alltid du som får göra det?
Ett förhållande där man har sex varannan, var tredje månad, kommer inte att hålla i längden, så är det bara tyvärr. Så ni måste försöka lösa detta ju, annars tar det ju slut. Skulle gärna vilja hjälpa dig, men vet ju inte om små roliga "sexmöten" är hans grej, annars är det en rolig och bra kommunikation.
Sexmöten jadu jag vet inte hur det skulle fungera, känns som att han skulle vara lite för stel för att få det att funka. Men jag kan ju alltid pröva, när han kommer hem från sin resa. Och hoppas att vi får ut allt på bordet.
Vårat förhållande är bra i övrigt, inte sensatinellt, men vi jobbar/pluggar, sen tränar vi, jag lagar mat, han småstädar. Sen har vi tid för oss själva en timma ungefär och sedan brukar vi umgås på kvällarna. Vi tittar väl oftast på någon film, pratar ett tag, Sätter oss vid datorn, höjjer volymen och sjunger kareoke tillsammans (lite tokigt kanske). Eller går på en promenad tillsammans. Eller så har vi kompisar över och lagar middag med dem istället och spelar nått spel ihop. Vi har faktiskt väldigt roligt tillsammans, vi har samma intressen ungefär, vi gillar dans, kareoke, han gillar att läsa manga, jag ritar gärna manga, han spelar mycket dator, men å andra sidan så sitter ju jag också vid datorn endel, sen tränar vi båda, och vi gillar snowboardåkning, tältning och att fiska. Vi brukar ju kunna prata om sex ibland, när det inte kommer så plötsligt liksom om du förstår vad jag menar.
Det är bara det att sex sker inte naturligt längre liksom, för att vi har blivit så oromatiska. Vi är bästa vänner, och vi älskar verkligen varandra, men vi har svårt att visa att vi älskar varandra. Vi har nästan inga pengar så vi bråkar om det ibland, vi bråkar om hushållsabetet endel eftersom vi båda är lata, men han nästan inte gör nått alls.
men det har blivit mycket bättre nu sedan vi pratat om det, och efter han började rträna mer så är han mycket gladare.
Jag tar inte initiativ mycket längre, jag orkar helt enkelt inte att han ska ta bort handen och bara rulla över och inte vilja. Han tar initiativ ibland troligtvis oftare än mig, Nykter är han eftersom han nästan aldrig dricker. När han tar initiativ så är det när vi ska sova ibland eller mitt i en film, eller om jag ligger och sover och han väcker mig (oftast). Jag går ju alltid med på sex eftersom jag får det så sällan, jag har nekat någon gång förut i tron om att han skulle vilja mer då men det hände inte. Sexet när vi har det är ibland riktigt bra, oftast, men utan förspel, alltid. Ibland kan det hända att jag blir less efter ett tag elelr att jag känner mig svettig och ofräsch, eller att jag vill ta på mig själv, men han vill inte att jag nuddar han med naglarna...och då är det lite sämre, men det blir oftast bra igen mot slutet avsexet och sådär känenr jag nästan bara om vi har sex när det är dagtid.
Jag tror jag har väldigt svårt att läsa hans signaler och han har svårt att läsa mina, så det är väl därför vi skulle behöva prata främst. Jag kanske ska se till att vi kan ha en trevlig kväll ihop då när han är tillbaka.
