• alfonspalfons

    Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

    Hej på er!

    Har läst detta forumet då och då...Ibland ger det mig styrka att läsa om att andra är med samma sak som jag (vi) ibland känns det bara för jobbigt! Just nu är jag inne i en period av hopp!:) Jag och min man har kämpat för barn i 3 år. För ett år sedan fick jag reda på att jag hade högt FSH (74), lågt AMH (0,3) och lågt östradiol (0,2 tror jag att det var)... Från att ha hoppats på ivf. Som jag helt klart trodde skulle "rädda oss" så blev vi "utkastade" från ivf-kön. Kliniken ville inte ens ge oss ett försök... De sa att ÄD var vårt enda alternativ... Vi gjorde dock ett ivf-försök privat i augusti vilket inte resulterade i några ägg (två tomma äggblåsor trots maxdos av  puregon..)

    Vi betsämde oss för att gå vidare med ÄD.. Dels för att jag är 34 år och dels för att kliniken "avrådde" oss att göra fler ivf-försök, eller de gav oss iaf inga större chanser att lyckas även om vi gjorde fler försök.

    Hur är det med er som kämpar här? Har ni oxå lågt östradiol samt högt FSH eller är det "bara" AMH som är lågt??

  • alfonspalfons

    Linn - Nej vi har bara gjort ett ivf-försök... Jag fick mitt besked om dåliga värden i början av maj och då även besked om att jag troligtvis aldrig kan få genetiska barn. De rådde oss till ÄD eller adoption... Det var mkt att smälta. Ivf försöket gjorde vi privat (på landstinget fick vi inte ens försöka...)  Så när ivf inte resulterade i några ägg kände vi direkt att vi inte hade kraft att fortsätta kämpa den vägen som troligtvis ändå inte skulle leda nån vart. (Visst nu såhär efter kan man ju undra hur det skulle ha gått om vi försökt fler ggr men jag föröker tränga bort de tankarna och fokusera på ÄD nu.)

    Håller tummarna att dina ägg blir befruktade nu!!:)

    Poussin - Detta MÅSTE bli ett plusår!:) Jag håller med, det blir alltid lite lättare när man har en plan. Det var lite så vi kände då vi gjorde ivf-försöket som inte resulterade i något...men vi hade iaf fått göra ett försök. Då var det lättare att acceptera läget för oss. Även om det varit och (fortfarande är ibland) supersvårt att ta in detta. Ironiskt nog har jag ju "skyddat" mig mot graviditet i flera år... Tagit för självklart att kunna få barn. Hm... ja tur att man inte vet vad som väntar runt hörnet...

    Lycka till på VUL imorn!

    Solig

Svar på tråden Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH