Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Igår var vi på den privara kliniken och träffade läkaren där. Vi kommer nu att byta från ferten i Eskilstuna och gå till den privata. Han var jättebra verkligen, både jag och sambon kände likadant. Han blev jättechockad över mitt dåliga amh-värde och tyckte att det inte kunde stämma i och med att jag är så ung (är 27, blir 28 i år) Men han ville kolla äggledarna och tyvärr så det inte så bra ut. Han såg väldigt få ägg och tyckte själv att det var konstigt, han har aldrig träffat någon så ung med så få äggreserver. Dom orden var jävligt tunga att höra, känner mig som ett missfoster. Han har trots allt jobbat med det här i 25 år och aldrig varit i den här situationen tidigare. Han tog iaf ett nytt prov och om ca 14 dagar skulle det vara klart och vi skulle höras då. Sen kommer jag få börja med hormonbehandlingen för att stimulera ägg, dock utan ivf. Det blir som en testomgång för att se hur min kropp svara på behandligen. Svarar den inte bra sa han att vi kanske kunde gå vidare till äggdonation på en gång. Dock vill jag inte det, vi har rätt till två ivf-försök och jag tänker kräva att få dom, hur dåliga oddsen än är. Jag har idag svårt att acceptera en äggdonation, jag vill ju ha ett barn som är mitt, vårt, inte min sambos och någon annan kvinnas barn, inte utan att få testa med mina egna ägg först iaf.
Jag är nere i en dipp igen,bröt ihop i går kväll när vi kom hem. Hur kan detta vara möjigt? varför händer det mig?

Det som var positivt iaf var att jag har mens varje månad och att jag testar positivt på ältesterna. Han sa att jag att jag nog har äl. Sen var min ålder positiv, eftersom jag är så pass ung är nog mina ägg i bra kvalite. Det låter ju bra men jag får ändå inte ihop det, om jag nu har äl varför blir jag inte gravid? Om jag har äl så borde ju mina chanserna vara lika stora som vem som helst?    

Nu börjar jag gråta igen. Jag förstår precis vad du känner. Det är helt sjukt att man kan vara så ung och redan på väg in i klimakteriet. Jag fattar inte hur det kan komma sig. Det är helt sjukt det här!

 

När man är så ung som ni är och dessutom under 30 år så tror jag inte att era ägg kommer ta slut inom några månader. I andra länder brukar man rekommendera kvinnor IVF med så låga värden och när man är så ung som ni är, så rekommenderar man inte ÄD innan man inte har provat flera IVF försök.

Om jag vore er skulle jag inte ge upp med mina egna ägg och göra så många IVF/ICSI tills jag har råd med och inte lyssna på läkarna så mycket som då och då har också fel och det ser vi här inne på flera tjejer som har blivit spontant gravida efter flera misslyckade IVF försök.

Det är en stor skillnad om man är 28 och har en AHM värde på 0,2 eller om man är 40 år och har samma värde därför ska man som läkare inte döma ut kvinnor som är så ung. Ni har säkert ägg kvar med bra kvalité,
äggkvalitet är relaterat först och främst med åldern. En 30 års kvinna har bättre ägg än en 40 års kvinna då åldern hos en kvinna spelar en väldigt stort roll i babyverkstaden.

Lider med er tjejer, då jag själv var helt förstöd när vi fick beskedet att jag hade dålig äggreserv för min ålder. Fick informationen strax efter att jag fyllt 26 år och det känns helt galet fel. Hade fram till beskedet ägglossning varje månad och var inte beredd på att det skulle vara ett så oåterkallerligt fel som gjorde att vi inte lyckats bli gravida efter vårt missfall. Får också höra att jag säkert har bra äggkvalitet och att åldern är viktig, men tänker liksom ni att då borde jag ju bli gravid på egen hand eftersom jag haft ägglossning fram tills nu. Får inte ihop ekvationen och fattar inte alls hur allt hänger ihop. Känns dock skönt att läsa om de här i tråden som lyckats bli spontant gravida, det ger hopp. Sen verkar läkarna bedöma väldigt olika vad ett lågt amh-värde är... Jayt: vad har du för värde? Önskar er, och mig själv all lycka med kommande behandlingar!

Zwillinge, i Eskilstuna sa de att mitt värde är under 0,2. Men vi tog nytt igår, vi får se vad det visar

Hej!
Jag fick besked om mitt låga AMH-värde (under 0,2) för ca 1,5 år sedan, var då 29 år (FSH-värdet var 11) och vi hade försökt själva i drygt ett år. Fick precis som ni andra en ordentlig chock. Läste då den här tråden mycket men har inte skrivit något.

Eftersom tråden heter Framgångshistorer trots lågt AMH tänkte jag iaf dela med mig. Eftersom jag inte var så gammal tyckte min läkare att det var värt att att testa på en IVF. Så vi gjorde en och fick i slutändan ut 3 stycken befruktade ägg av hög kvalitet. Insättning nummer 2 gav resultat och jag ska föda barn om några veckor.
Så det kan gå iaf!
Jag fick högsta dosen av fostimon, som ska vara bra just för såna som oss som troligtvis har svårt för att få fram ägg.
Sen så ställde vi oss även ganska omgående i kö för adoption och står kvar där med tanke på att vi nog vill ha ett barn till och vem vet hur det går att få fram ägg nästa gång (finns ett embryo kvar i frysen också).
Vill också tipsa om föreningen barnlängtan, www.barnlangtan.com som kämpar för alla ofrivilligt barnlösa.

På något sätt löser det sig nog, men visst känns det orättvist!
Känner med er alla!

Man kan absolut ta ett nytt amh-test, det är upp till din läkare om hon/han vill skriva ut en remiss. Många VC är dock väldigt hjälpsamma med detta, och om inte annat brukar man kunna få ta det om man erbjuder sig att betala för själva provet (så gör jag, och får därmed hjälp med remiss till "alla prov jag vill").

Tack snälla vi 4 för ditt svar.
Är det någon som vet om man kan få göra fler provstimuleringar om det är så att man inte får fram tillräckligt många första gången? Eller blir man rekommenderar äd på en gång?

Hur känner nu inför äd? Jag har jättesvårt att förlika mig med tanken. Tänker hela tiden att det inte kommer vara mitt barn, det kommer vara min sambos och någon okänd kvinnas barn. Barnet kommer inte vara likt mig, vad svarar man om folk fråga, vem är h*n lik? Pappas näsa men sin riktiga mammas mun?
Är jättesplittrad vad gäller den biten. Sambon tycker inte vi ska tänka på det än, inte förrän vi har prövat ivf. Han har väl rätt i det men samtidigt måste jag försöker ställa in mig på att det kanske är det enda alternativet.

Tack cff! jag var jätte orolig innan, och visste inte vad jag kunde förvänta mig. Äp var i torsdags, känns som igår ;) ET var på lördagen, så nu är jag inne på ruvardag två :) Kan lägga till att jag åt extra mycket d-vitamin, och drack munkpeppar tre ggr om dagen. Vet inte om det har spelat någon roll, jag har ju inget att jämföra med ..