Sökes! Framgångshistorier trots lågt AMH

Åh v 9 då skulle det snart vara dags för kub om du är i min ålder då men har de sett ett hjärta i v 8 så är riskrn för missfall väldigt liten sa min gyn Allt kommer att gå bra ska du se.

Med min lille kille så hår det bara bra! Jösses vad de växer de små????!!!!!!! Känns ju dom han snart växt ur liggdelen i vagnen och han är 10 v bara. Stoppa tiden för det går alldeles för fort! Tänk om jag aldrig får någon mer? Fy hemska tanke! Men är man snart 39 med amh på jag vet inte vad så får man inte förvänta sig nåt mer.

Men jag får vara lycklig åt den underbara lilla kille som vi har fått! Är inte religiös, but he is a blessing! Kram och Lycka till! Keep us posted om hur det går alla gravida nu! Jag är nyfiken!

Hej!

Vad kul att se att den här tråden är aktiv igen!

Jag fick besked om lågt amh (0,56) hösten 2014, var då 34 år. Hade strax dessförinnan fått besked att jag har endometrios vilket syntes tack vare en 5 cm stor chokladsysta på ena äggstocken och helt plötsligt fick jag förklaringen till mina enorma smärtor som kommit och gått i många år. Min endometriosläkare tog ett amh-prov eftersom endo och lågt amh ofta går hand i hand. Hon ställde oss dessutom i ivf-kö direkt. Tyvärr fick jag inte reda på det exakta amh-värdet just då, läkaren sa bara att äggreserven var lite låg. Jag var helt oinsatt i fertilitetsfrågor då så tänkte inte på att fråga mer. Ivf-kön var enligt läkaren mer än back up eftersom kön kan ta lång tid, vi med endo kan ha svårare att bli gravida och hon ville inte att vi skulle stå i början av kön om vi upptäckte att vi har svårt att bli gravida. Jag oroade mig inte jättemycket men jag och sambon kom överens om att börja försöka bli gravida framåt våren 2015.

Jag hade en del trassel med endon så vi hann inte med att försöka så många ägglossningar men på ungefär fjärde försöket blev vi gravida i september 2015 och precis därefter hörde ivf-kliniken av sig om att vi var framme i kön. Jag avbokade ivf:en men tyvärr blev det MA i v. 9.

I februari 2016 var det sedan dags för ivf. En rullgardin drogs ner när jag fick reda på att mitt amh då var 0,27. Började nu läsa på om amh och möjligheter att bli gravid med endo. Ju mer jag läste desto räddare blev jag. Förutom när jag läste denna tråd från början till slut inte nog med att jag lärde mig mycket, jag fick också hopp. Vi körde det långa protokollet och trots maxdos växte bara en äggblåsa. Ägget plockades, det var av toppkvalitet och sattes tillbaka. Minus på stickan.

Mitt låga amh, endometriosen och det superdåligt resultatet på ivf:en gav mig panik. Var det verkligen så att jag inte skulle kunna få barn. Det var verkligen en kalldusch, hade ju tagit för givet att jag skulle få 2-3 barn utan problem. På ivf-kliniken började de redan vid det första ultraljudet under stimuleringen prata om ÄD. Jag var inte mogen för den diskussionen just då (hade ju precis börjat förstå att jag hade fertilitetsproblem), den gav mig bara mer panik.

Lusläste internet efter mer info och framgångshistorier som kunde ge hopp. Åkte till Athen för immunbehandling. Läkaren där var övertygad om att jag trots endo och lågt amh skulle kunna bli gravid naturligt. Valde därför att skjuta på vårt nästa ivf som kliniken sa att vi kunde få göra innan sommaren.

I maj händer det, jag blir gravid. Livrädd såklart att förlora även denna graviditet men nu i november är jag fortfarande gravid (v. 26) och allt ser (peppar, peppar) bra ut.

Med detta långa inlägg vill jag försöka ge hopp till alla som fått den kalldusch som det innebär att få veta att man har låg äggreserv. Finns många i denna tråd som lyckats med lägre amh än vad jag har. Men vill dela med mig av min historia att trots endometrios, svårstimulerd vid ivf och ett amh på 0,27 så blev jag gravid naturligt.

Kram till er alla!

Hej

Jag är nya i denna värld men har redan nu kommit långt känns det som. Påbörjade denna resan i juni månad efter en tids egna försök. Har regelbunden mens och ägglossning. Vid första besöket i vår utredning sa läkaren att allt såg bra ut hos både mig och min man. Flera äggblåsa syntes. Vid provsvar visar det sig att mitt amh är lågt 0.6.. vid ett senare prov 0.36. Vi blev beviljade ivf och jag körde långa protokollet med menopur 375. Efter 5 dagar syntes en äggblåsa på 11 mm.. 4 andra på 5-7 mm. Man diskuterade att avbryta men satt in Maxdos menopur i tre dagar till sen nytt vul. Jag är nu livrädd och stressad att vi inte får mer chanser. Denna sorg och panik kan jag inte beskriva. Är det dags att ge upp? Jag är 32 år ska kanske tilläggas..snälla ge mig hopp

Kära du...Förstår dina tankar och din rädsla....Har själv varit där och glömmer ALDRIG min tid i barnlöshetsträsket och ömmar för alla er andra som tvingas kämpa. Men, läs denna tråd från början till slut, det kommer att ge dig mod, hopp och styrka att orka kämpa! 

Mina ord till dig är att ge absolut inte upp. Det kan vara svårare än för andra helt "vanliga" fertila kvinnor, men långt i från omöjligt :)

Jag hade kring 0,2 i AMH och fick efter en hel del kämpande 2 barn, och det på egen hand.

Stor kram till dig och fortsätt sträva efter ett plus och inte ge upp.

Förstår din sorg och panik. Men som du ser i mitt inlägg ovanförd ditt så är/var jag ungefär i din situation men med ännu sämre respons på ivf, endo och lägre amh och det gick ju vägen ändå. Du ska absolut inte förlora hoppet. Vet ju inte hur länge ni försökt naturligt men det kan ju fortfarande fungera om läkarna inte hittat ngn anledning till att det inte skulle göra det. Och om ni skulle behöva fler ivf försök så finns det ju fler varianter att pröva än det protokoll ni gör nu. Det finns andra mediciner som kanske funkar lite bättre på dig och det kan vara så att det korta protokollet skulle kunna funka bättre om du har trötta äggstockar. Det kan dessutom vara så att du har en dålig cykel just nu och att du skulle få bättre resultat en annan cykel. Mitt råd är att du läser på så mkt du kan och sedan diskuterar igenom de olika alternativ som finns med din läkare.

Min erfarenhet är att man får lite bättre hjälp och mer tid och eftertanke från läkarna om man är påläst själv och kan resonera kring alternativen. Man känner ju dessutom själv hur ens kropp reagerar på olika alternativ så du kan ju ha viktig input att komma med inför ev. framtida behandlingar. Håller dock såklart tummarna för att du lyckas med det försök du håller på med just nu!

Stort lycka till och återigen - Ge inte ge upp!!

Övertygad om att ditt inlägg om ditt plus kommer att inspirera och ge andra kämpare hopp om att de också kan komma att lyckas, trots lågt AMH :)
Och tack snälla du för att du hoppades åt mig, aldrig fel med massor av tummar som hålls när man är mitt upp i jakten på lyckan.

Kanske smyger jag in lite här igen så smått, tänkte försöka oss på ett barn till :).
Har tagit om AMH provet,  dock så tror jag det kan missvisa då jag fortfarande ammar ett par ggr varje dag. Men denna gång blir det inte så engagerade försök och jag orkar inte boosta min kropp såsom jag gjort tidigare. 

Njut nu av din graviditet och återigen stort grattis för att du lyckades! :)

Tack Håller tummarna allt jag kan för att ni lyckas en gång till!

Hej..

Jag vet inte om några läste mitt tidigare inlägg.. men nu är iaf äggplocket klart.. 4 ägg av 4 blåsor.. alla befruktade och alla delat sig som de ska..

Så nu har vi fått tillbaka ett embryo som är "riktigt snyggt" sa min läkare..

Så nu är det bara att hålla tummarna kvar.

Jag och min läkare satt och pratade igår.. Han sa det att ibörjan hände inte mycket men se sa han.. och för att man har låg äggreserv betyder inte att äggkvaliten är dåligt.. jag är 32 och han sa att i min ålder har man väldigt goda chanser trots lågt amh.

Ta för att jag får skriva av mig här..

Jag har ju svarat på ditt tidigare inlägg så jag har ju läst det

4 ägg är ju jättebra med den starten du hade. Stort lycka till med ruvningen!

Hej hej!

Det var ju ett tag sedan den här tråden var aktiv men någon kanske finns kvar?

Jag har ägnat 3 dagar till att läsa varenda inlägg i den här tråden och har fällt många tårar längs vägen, både av sorg och av enorm glädje!

Jag fick i måndags reda på att jag har lågt AMH (har dock inte fått veta exakta värdet). Detta efter en utredning om varför jag har haft så oregebunden mens efter att jag slutade äta ppiller för 1,5 år sedan. Först trodde man att jag hade PCO men nu har man alltså kommit fram till att jag har lågt AMH-värde och därav mer sporadisk mens...

Jag och min sambo har inte direkt jobbat för att bli gravida men har å andra sidan inte heller gått in superhårt för att skydda oss sedan jag slutade äta ppiller. Av olika anledningar har vi sagt att vi ska försöka bli gravida under 2018 (det är ju aldrig "rätt tid" att blir gravid när man tror att man kan bli gravid när som helst). Nu efter att vi i måndags fick reda på att mina ägg börjar ta slut blev ju detta beslut vänt på ändå kan man säga. Jag är 30 år gammal kan jag tillägga.

Vår direkta reaktion på detta var såklart "Vi börjar nu!" och min läkare rekommenderade då att vi skulle prova hemma på naturlig väg till efter sommaren och om vi inte lyckats då skulle han skicka oss till Huddinge. Eftersom att han gav oss denna rekommendation antar jag att han ändå ser att det finns en chans att vi lyckas hemma? Så nu har jag köpt bidrottninggelé, folsyra, B-vitamin och D-vitamin för att försöka förbättra våra chanser :D. Är det någon som har erfarenhet av att vitaminer har kunnat ge en hjälp på traven?

Kan ju också tillägga att jag de senaste dagarna har varit helt förstörd. Jag har gråtit en massa och inte fungerat över huvudtaget. Men efter att ha läst igenom hela den här tråden känner jag mig hoppfull! Det verkar ju som att man kan lyckas bra även med lågt AMH-värde.

Följs gärna åt om det är någon i samma sits eller om det är någon annan aktiv här i tråden!