Sjutton problem i ett...

Eller kanske inget problem egentligen, jag vet inte riktigt än. Hur som helst så är jag pappa till en 16-årig tjej. Hennes mamma och jag var ganska unga när hon föddes (båda knappt 20), och gjorde slut ganska snabbt efter att vår dotter föddes. Jag var för omogen för att ta något ordentligt ansvar och tillbringade större delen av min dotters småbarnsår utomlands. Sen jag kom tillbaks till Sverige har hon varit hos mig vissa helger, längre tider under loven (jag bor ganska nära min dotters mamma, men inte så nära att det funkar för dottern att gå i skolan när hon är hos mig), vi har varit på semestrar tillsammans, et c, et c. Dotterns mamma träffade en ny kille när min dotter var liten, så hon har vuxit upp i en slags kärnfamilj ändå.

På sistone har jag dock slagits av att hon ju nu faktiskt är tillräckligt gammal för att vilja vara ute på stan på kvällarna och i allmänhet göra vad tonåringar nu gör. Problemet (ett av de sjutton) är att hennes mamma och jag har mycket olika värderingar och uppfattningar om vad som är lämpligt för personer i vår dotters ålder att göra. Hennes mamma tycker t ex inte att det är så farligt att hon feströker, och jag tycker väl egentligen att hon är för ung för att festa överhuvudtaget. Som en förälder som faktiskt inte varit där för henne så mycket som jag borde ha varit så är jag inte helt säker på med vilken auktoritet jag kan tala om för henne vad hon ska göra - åtminstone inte vad gäller sådant där hon fått klartecken från sin mamma och bonuspappa (som t ex den här förbannade feströkningen).

Så det är dels det. Dels har jag en känsla av att vi inte känner varandra så väl som vi borde. Det kanske är ett problem för tonårsföräldrar i stort, men det känns som att hon egentligen inte vet särskilt mycket om mig och jag inte vet särskilt mycket om henne. Jag känner mig extremt osäker på hur jag kan göra något åt det. Bör jag göra något åt det över huvud taget, eller ska jag bara vänta på att hon blir tillräckligt gammal för att vi ska kunna snacka om det över ett glas vin?

Ja... Jag vet inte. Just nu har jag lite svårt att ens formulera vad det är som stör mig med hela situationen, men någonting ligger liksom och mal. Min dotter och jag har ett jättebra förhållande på många sätt, men sen är det mina skuldkänslor för att jag stack när hon var liten och det här med hennes mammas och mina olika regler/åsikter/värderingar.

Någon som befinner sig/har befunnit sig i en liknande situation och har någon input?