Hur fixar man att separera med små barn? När ska man ge upp?
Ida1 skrev 2011-04-09 19:01:14 följande:
Hej!Hur går det för er?
Kan börja med att säga att jag är i samma sits..
Fick en dotter sep-09, så hon är nu 1,5 år..
Känner mig som den sämsta mamman någonsin när jag vet att varje dag så får vår lilla tös både höra och se sina föräldrars irritation och bråk , tjafs.. you name it!..
Vi har haft sex .. jadu, kan nog räkna på en hand hur många gånger, sen vi upptäckte att jag var gravid!
Känner INGEN som helst lust. Och han mår ju självklart jättedåligt för det. Sex är ju inte ALLT i ett förhållande, men väldigt mkt. Der finns inga känslor alls känns det som.
MEN jag är så RÄDD att allt ska bli ännu värre om vi separerar. Att vår lilla ska må dåligt över att bo varannan vecka. Och jag tror inte jag klarar att vara ifrån ´henne varannan vecka!!.
Jag har alltid sagt till vänner att jag skulle ALDRIG stanna kvar i ett förhållande för barnet/s skull, men det är ju precis så jag gör. Vet att hon mår ju inte bra av att se sina föräldrar såhär. jag vill att hon ska växa upp med kärleksfulla föräldrar. Vi kramas o pussas massor med henne, och hon verkar var aväldigt lycklig, hon skrattar och är glas nästan jämt.
Men jag har ibland märkt att hon slår mig när jag och pappan diskuterar/tjaffsar. ..
Åhhh vad babbligt det blev....
Jag o min sambo är för olika - prioriterar och värderar helt olika saker, kanske är det därför det inte fungerar?
Men nu sista tiden räcker det med minsta lilla han säger så ryter jag till, det måste väl vara ett tecken på att det saknas känslor? Vi har en gemensam dotter och han har en son sen ett tidigare förhållande. Jag har varit delaktig i hans liv sen han var 2 år och han är nu snart 5 år. Jag älskar denna lilla pojk så otroligt mycket och skulle vi dela på oss skulle jag ju även förlora honom. Han och jag har verkligen en fin relation. Och våran dotter är väldigt mammig, tycker inte alls det är lika skoj med pappa. Hur gör man då i en separation? Jag är så vilsen..