Hur fixar man att separera med små barn? När ska man ge upp?

Jag känner igen mig så väl. Vi valde att gå skilda vägar innan vi skulle börja hata varandra. vi är båda livrädda för att inte kunna umgås eftersom vi varit vänner hela livet innan vi flyttade ihop och skaffade familj. Nu känner vi att det trots en jobbig situation blivit mycket bättre för vårt barn och även bättre mellan oss. Nu kan vi umgås utan att bråka. Vi kan äta middag ihop och ha tv-kväll precis som gamla vänner. Kärleken finns där, men bara som kompisar och det känns skönt att vi ändå erkänt det för varandra.
jag tror vi gjorde misstaget att inte känna skillnaden. vi var för unga och var så fästa vid varandra att vi trodde att det var det som var riktig kärlek. Kanske är det den sanna kärleken, men vi ville inte vakna upp som 50-åringar och undra varför vi kastat bort livet och blivit bittra på varandra. Bättre att dela på sig och kanske finna varandra en gång till...