MamaJuice

Äldre 20 Nov 12:19

23 svar

Folks arrogans och nedlåtande beteende

Hej, har flera gånger tidigare skrivit här på FL ang min otrolig skräck att föda mitt andra barn vaginalt då den första förlossningen gick rent åt helvete.
Har försökt att söka empati och förståelse både i familjen och i vården. Tycker inte att jag fått någon vidare respons. Dom ända som förstår mig, som tröstar mig coh som faktiskt lyssnar på vad jag har att säga är min barnmorska och min sambo.
Ända sedan jag berättade för min mamma om mitt önskemål att få ett snitt denna gången har hon i princip föst det under mattan och fått mig att tro att det önskemålet är omöjligt i mitt fall. Tror inte alls det är omöjligt. Min BM är övertygad om att snitt vore bäst för mig denna gången.
Vet inte om det handlar om tradition eller vad, att det helt enkelt SKA göras vaginalt om det inte uppstår komplikationer under själva förlossningen, för min mamma.

Har nu hittat ett alternativ. Humanitär igångsättning - igångsättning som sker innan v 40 då skräcken och obehaget av förlossningen är för stor, påfrestande och jobbig för mamman. Detta hade jag tyckt var helt ok då bebis hade kunnat komma ut lite tidigare och då inte vara fullt så stor.
Men även denna idén avfärdar min mamma och syster och menar på att det ens är meningslöst att försöka.
Detta gör mig så förbannad! Ingen verkar tamin skräck på allvar! Ligger vaken VARJE natt och gråter av oro, i morse spydde jag tom för det blev för mycket för min mage. Jag går ständigt och tänker på det, bygger upp skräck förlossningar i huvudet och INGENTING under min vardag påverkas INTE av att jag mår såhär. Det går ut över både min sambo ochmin dotter då jag ständigt är på dåligt humör pga sömnbrist och oro. Det har även gått ut över bebis vars hjärtrytm låg på 200/slag i minuten hos BM förra gången.
Nu har jag 4 veckor kvar till BF men jag vägrar! Jag vill inte komma till det datumet! Gör jag det så kommer jag föda hemma med virknål, näsdukar och gummistövlar. Litar inte på BM på förlossningen igen!

Någon som har varit med om att ha svårt att få ett kejsarsnitt beviljat? Ska träffa läkare nr 2 på Onsdag och känner att detta är min sista chans till övertalning.
Egna erfarenheter? Snälla! Ös på! Behöver all hälp jag kan få!

Väntan inför BF ska inte vara ett orosmoment utan något man ser fram emot!

Modgun

Äldre 20 Nov 12:21

#1

Förstår inte varför folk runt omkring dig inte kan ta din rädsla mer på allvar. Har du pratat med läkare om ev snitt?

Girlinthecity

Äldre 20 Nov 12:22

#2

Om din barnmorska och din sambo förstår dig och stöttar dig, prata bara med dem om detta. Be inte om andras åsikt om de bara gör dig ledsen och orolig. det är du som ska föda, ingen annan.

Modgun

Äldre 20 Nov 12:25

#3

Kan inte din bm rek snitt till fl då? Känns ju rent ut sagt grymt om man ska tvingas till en vaginal fl om man verkligen är rädd för det.

MamaJuice

Äldre 20 Nov 12:32

#4

Modgun skrev 2010-11-20 12:21:36 följande:

Förstår inte varför folk runt omkring dig inte kan ta din rädsla mer på allvar. Har du pratat med läkare om ev snitt?

Ja jag har träffat en läkare på MVC. Hennes bemötande var inte bättre - vi bråkade fram och tillbaka och hennes grund till sitt beslut var att "alla förlossningar inte ser likadana ut" och "det är lite kort varsel att börja en sån här undersökning nu" (Detta var 2 månader före BF, och då hade jag pratat med min BM om snitt sedan inskrivningen.)
Slutade iallafall med att jag satt i stortårar, medans läkaren skrev en förlossningsplan åt mig som HON ansåg var bäst för mig även om jag bönade och bad henne att låta bli.

Planen blev att jag skulle föda vaginalt, att jag denna gången skulle få epidural när jag var öppen 4-5 cm (vilket dom nekade mig under hela förlossningen sist för jag inte hade regelbundna värkar)
Att inte tvinga fram barnet genom yttre press då det gjorde mig panikslagen sist när två storvuxna kvinnor la hela sin tygnd på min mage för att pressa ut barnet och då samtidigt drar ut det värkstimulernade droppet ur armen på mig utan att märka något. Detta ledde till att värkarna avtog och hjärtljuden på min bebis gick ner och dom fick ringa efter akutläkareför akutsnitt. Precis innan läkaren kommer till platsen så har min dotter fötts fram normalt ändå, utan att andas och alldeles blå om läpparna (detta tycker tydligen min mamma också är FULLT normalt)
Efter förlossningen kommer det in en barnmorska i 2 omgångar och gör yttre press på mig för att tömma livmodern på blod, och det fick jag aldrig blodersättning för heller. Varpå hon lägger kommentaren "Där var jag rädd ni skulle ryka med båda två till sist!"
Innan vi blev skickade till P-hotellet blev jag informerad om att jag skulle bli kontaktad efter semesterperioden för att få tid hos psykolog och göra efterkontroller för att se så allt stod rätt till "där nere". Nu 3,5 år senare har den kontakten aldrig infunnit sig.

Men detta är tydligen fullt normalt! Är det detta som kallas svensk sjukvård som dessutom ska varaförstaklassig så flyttas jag utomlands!

Modgun

Äldre 20 Nov 12:36

#5

MamaJuice skrev 2010-11-20 12:32:56 följande:

Ja jag har träffat en läkare på MVC. Hennes bemötande var inte bättre - vi bråkade fram och tillbaka och hennes grund till sitt beslut var att "alla förlossningar inte ser likadana ut" och "det är lite kort varsel att börja en sån här undersökning nu" (Detta var 2 månader före BF, och då hade jag pratat med min BM om snitt sedan inskrivningen.)
Slutade iallafall med att jag satt i stortårar, medans läkaren skrev en förlossningsplan åt mig som HON ansåg var bäst för mig även om jag bönade och bad henne att låta bli.

Planen blev att jag skulle föda vaginalt, att jag denna gången skulle få epidural när jag var öppen 4-5 cm (vilket dom nekade mig under hela förlossningen sist för jag inte hade regelbundna värkar)
Att inte tvinga fram barnet genom yttre press då det gjorde mig panikslagen sist när två storvuxna kvinnor la hela sin tygnd på min mage för att pressa ut barnet och då samtidigt drar ut det värkstimulernade droppet ur armen på mig utan att märka något. Detta ledde till att värkarna avtog och hjärtljuden på min bebis gick ner och dom fick ringa efter akutläkareför akutsnitt. Precis innan läkaren kommer till platsen så har min dotter fötts fram normalt ändå, utan att andas och alldeles blå om läpparna (detta tycker tydligen min mamma också är FULLT normalt)
Efter förlossningen kommer det in en barnmorska i 2 omgångar och gör yttre press på mig för att tömma livmodern på blod, och det fick jag aldrig blodersättning för heller. Varpå hon lägger kommentaren "Där var jag rädd ni skulle ryka med båda två till sist!"
Innan vi blev skickade till P-hotellet blev jag informerad om att jag skulle bli kontaktad efter semesterperioden för att få tid hos psykolog och göra efterkontroller för att se så allt stod rätt till "där nere". Nu 3,5 år senare har den kontakten aldrig infunnit sig.

Men detta är tydligen fullt normalt! Är det detta som kallas svensk sjukvård som dessutom ska varaförstaklassig så flyttas jag utomlands!

Men fy vad nedrigt.
Tycker att du ska stå på dig om snitt. Tala med andra läkare eller sök dig till mer snittvänligare län.

MamaJuice

Äldre 20 Nov 12:38

#6

Modgun skrev 2010-11-20 12:36:43 följande:

Men fy vad nedrigt.
Tycker att du ska stå på dig om snitt. Tala med andra läkare eller sök dig till mer snittvänligare län.

Jo, hade detta blivit igångdraget tidigare så! Träffar läkare nr 2 på onsdag och då är det drygt3 veckor kvar till BF. Nekas jag snitt där, så känns det redan dömt och jag kommer aldrig mer våga bli gravid!

Modgun

Äldre 20 Nov 12:41

#7

MamaJuice skrev 2010-11-20 12:38:44 följande:

Jo, hade detta blivit igångdraget tidigare så! Träffar läkare nr 2 på onsdag och då är det drygt3 veckor kvar till BF. Nekas jag snitt där, så känns det redan dömt och jag kommer aldrig mer våga bli gravid!

Men va fan? (ursäkta svordommen) men så kan det inte gå till. Har du pratat med någon aurora bm eller så? Ligg på dom och pressa, man ska ju inte nehöva bli ärrad för livet för att en del anser sig veta bättre vad en själv gör.

MamaJuice

Äldre 20 Nov 12:49

#8

Modgun skrev 2010-11-20 12:41:49 följande:

Men va fan? (ursäkta svordommen) men så kan det inte gå till. Har du pratat med någon aurora bm eller så? Ligg på dom och pressa, man ska ju inte nehöva bli ärrad för livet för att en del anser sig veta bättre vad en själv gör.

Nej man tycker ju det. Som sagt, aldrig varit igenom denna process tidigare och vet inte hur mångs jag egentligen behöver övertyga, vad en aurora är eller ens om det är en läkare eller BM som jag ska träffa på onsdag. Men jag kommer lägga fram mina krav klart och tydligt

- Vägrar föda vaginalt
- Går ej därifrån förrän jag träffat läkare
- Går vidare med händelsen om jag blir nekad pga tidsbrist
- Lägger fram vilka fortsatta psykiska skador dom ger mig i t.ex. rädslan att aldrig våga föde fler barn, eller den starka oron dom givit mig som gått över till mitt ofödda barn i form av stress

m.m. ger dom mig inte snitt, kommer jag inte föda där och dessutom avråda alla jag känner att göra det, kontakta både juridiskt ombud och media. För nu är jag trött på att vara rädd och känna att jagångrar hela min graviditet och skuldkänslorna det gett mig inför min ofödde son.....

Modgun

Äldre 20 Nov 12:53

#9

MamaJuice skrev 2010-11-20 12:49:46 följande:

Nej man tycker ju det. Som sagt, aldrig varit igenom denna process tidigare och vet inte hur mångs jag egentligen behöver övertyga, vad en aurora är eller ens om det är en läkare eller BM som jag ska träffa på onsdag. Men jag kommer lägga fram mina krav klart och tydligt

- Vägrar föda vaginalt
- Går ej därifrån förrän jag träffat läkare
- Går vidare med händelsen om jag blir nekad pga tidsbrist
- Lägger fram vilka fortsatta psykiska skador dom ger mig i t.ex. rädslan att aldrig våga föde fler barn, eller den starka oron dom givit mig som gått över till mitt ofödda barn i form av stress

m.m. ger dom mig inte snitt, kommer jag inte föda där och dessutom avråda alla jag känner att göra det, kontakta både juridiskt ombud och media. För nu är jag trött på att vara rädd och känna att jagångrar hela min graviditet och skuldkänslorna det gett mig inför min ofödde son.....

Detta hittade jag om aurorsamtal.

Aurora - hjälp mot förlossningsrädsla

En viss oro inför att föda barn är helt naturlig. Den oron kan man prata av sig med sin familj och vänner. Men när oron eller rädslan blir ohanterlig och överskuggar glädjen över det kommande barnet behöver den blivande mamman, eller i vissa fall pappan, särskild hjälp.

Barnmorskan på mödravårdscentralen är en god hjälp och van att hantera sådana här frågor. Om inte hennes erfarenhet räcker till kan hon remittera mamman till det sjukhus där paret planerar att föda sitt barn. Där jobbar så kallade aurorabarnmorskor med speciell kunskap om förlossningsrädsla. I samtal med en aurorabarnmorska får den blivande mamman hjälp att sätta ord på sin rädsla. Barnmorskan lyfter fram tilltron till den egna kroppen och att det finns en naturlig kraft att klara av förlossningen.

Auroraverksamheten är knuten till förlossningsavdelningarna runt om i regionen. Verksamhetens syfte är att minska förlossningsrädslan och att bidra till en positiv upplevelse av förlossningen.

Stå på dig in i det sista.

MamaJuice

Äldre 20 Nov 13:00

#10

Modgun skrev 2010-11-20 12:53:45 följande:

Detta hittade jag om aurorsamtal.

Aurora - hjälp mot förlossningsrädsla

En viss oro inför att föda barn är helt naturlig. Den oron kan man prata av sig med sin familj och vänner. Men när oron eller rädslan blir ohanterlig och överskuggar glädjen över det kommande barnet behöver den blivande mamman, eller i vissa fall pappan, särskild hjälp.

Barnmorskan på mödravårdscentralen är en god hjälp och van att hantera sådana här frågor. Om inte hennes erfarenhet räcker till kan hon remittera mamman till det sjukhus där paret planerar att föda sitt barn. Där jobbar så kallade aurorabarnmorskor med speciell kunskap om förlossningsrädsla. I samtal med en aurorabarnmorska får den blivande mamman hjälp att sätta ord på sin rädsla. Barnmorskan lyfter fram tilltron till den egna kroppen och att det finns en naturlig kraft att klara av förlossningen.

Auroraverksamheten är knuten till förlossningsavdelningarna runt om i regionen. Verksamhetens syfte är att minska förlossningsrädslan och att bidra till en positiv upplevelse av förlossningen.

Stå på dig in i det sista.

Tack så mycket! <3
Men tror inte att en aurora kan göra något för mig. Jag har varit där en gång tidigare och jag vill aldrig göra om det. Hoppas bara dom förstår allvaret i det jag säger!

Folks arrogans och nedlåtande beteende

INNEHÅLL