NEJ ni är INTE ensamma! Jag lovar!!!
Prata, turas om att ge varandra sömn, egen tid och massage och att laga mat/tvätta osv...och håll en hyffsad dialog uppe även då du/ni är trött....ge varandra sovmorgon eller färdig frukost då och då....peppa varandra!
kan ju vara så att pappan känner sig bortglömd/ignorerad eller överkörd också? att han inte får göra på "sitt sätt"?! så var det iaf för oss... jag var ett kontrollfreak... ;)
Han kanske frågar för att han är rädd att göra "fel"/ är osäker/vill ha din åsikt?!
I början får man ju som sagt heller inte så mkt egen-tid eller par-tid...vilket kan göra att det kör ihop sig...men hitta alla stunder ni kan! både till egen-tid och gemensam :)