Varför vill så många jobba DAGTID?
Jag arbetar just nu dagtid och har alltid trott att det ska vara det bästa, har tidigare jobbat dag, kvällar och helger och trivdes med detta. Men så fick jag ett jobb på dagtid 75% och märker hur mycket mindre fritid det känns som att man har. Helgerna nu är heliga, men måste storhandla, städa och hinna träffa familj och gå på kalas m.m
Vi har inga barn ännu, men om vi hade haft det hade det varit ganska jobbigt att lämna på dagis när det är mörkt
och sen hämta när det är mörkt. Inte hinna med lite vardagslek ute när det är ljust. Blir smått deprimerad över att jobba dygnets alla ljusa timmar och sen komma hem.
Hur känner ni som jobbat både och? Visst blir inte helgen lika "laddad" när man ibland jobbar på helgen också. Jag kan se det som positivt att jobba ob arbetstider. Detta förutsätter ju att att man bor tillsammans med någon som jobbar dagtid.