ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Yeey! Vad glad jag blev när jag såg tråden bland "senaste inläggen"

Jag har adhd, är ensam trebarnsmamma och har relativt svår problematik. Får nästan ingenting att funka själv och har hittills inte träffat en enda människa med samma problematik. Men efter att ha läst här känner jag att jag för första gången "passar in". Underbar känsla! 

Jag har som sagt adhd men börjar fundera på om det inte är fel, då jag sällan känner mig hyper och för det mesta är trött och handlingsförlamad.

Började med metamina för 3 veckor sedan och trappar sakta men säkert upp. Concerta och ritalin funkade inte på mig utan gav mig hemska biverkningar. Strattera gjorde mig koncentrerad men blev tvungen att sluta på grund av läskiga biverkningar även där. Nu hoppas jag på metamina och än så länge känns det fantastiskt att leva utan ångest, nu väntar jag bara på effekter av medicinen

När ni trappar upp, får ni också lusten att ta en liten tablett extra bara för att känna effekt så fort som möjligt? Jag har faktiskt inte gjort det denna gång men det lockar något enormt. :-P

Förresten, är det NÅGON mer än JAG som har problem med att vakna i tid? Och kommer 1-2 timmar sent till dagis eller jobb/skola?

HäxanSurtant skrev 2011-06-03 15:09:53 följande:

Gahh jag är lite sån jag med.. när jag var yngre så tvingade jag något av mina yngre syskon att sitta i mitt rum så jag fick städat, gjorde samma när jag flyttat hemifrån.. Nu är det dock svårare....

Det är för mig nästintill omöjligt att få gjort något när dottern är hemma, för varje litet mamma gör att jag tappar fokus på det jag nyss gjorde och när hon är hemma så tänker jag SÅKLART få gjort allt och det blir bara mer kaos.

Jag vill bara slänga saker, släng släng släng, men jag hatar att slänga hela saker, får ångest av att slänga sånt som är användbart, det finns ju människor som inte ens har råd att köpa det, unna sig det och så slänger jag det. Nej det går bara inte!!!! Funderar på att försöka få packat ner och ge bort till typ secondhand affären där jag bor, men alltså ja måste ju ändå liksom fått gå igenom allt först och jag kommer ingenstans.

Min mamma kommer hit på måndag kanske söndag kväll och jag får panik av bara tanken,, tanken på att hon skall in i mitt röriga jävla hem och jag skall behöva försöka förklara varför jag inte kommit nån vart OCH allt känns som lama jävla ursäkter fast jag vet att det inte är så

Gjorde samma sak Bara vetskapen om att någon är i samma lägenhet gör att jag kan/orkar ta tag i saker. Undrar om det är för att jag vill att de ska tro att jag är lika duktig som de är?

Gällande dotter så har jag samma problem. Får inget gjort när mina döttrar är hemma och de minsta två har varit hemma i minst 1,5 år med undantag från förra helgen då jag ändå inte fick något gjort för att det lockade mer att göra roliga saker när jag ändå för en gångs skull var barnledig.

Jag har samma problem med att slänga saker, men det har faktiskt blivit betydligt enklare sedan packningen började, då jag kom på att det blir lättare att flytta ju mindre prylar det är. Jag sparade på nappar och oanvända blöjor från när barnen var små. Kunde inte förmå mig att slänga någonting för bara ett halvår sedan men nu har nästan allt onödigt slängts eller skuffats ner i källarkartonger. Sen är jag i en mindre pengakris iochmed dubbla hyror (impulsiva morsan som tackar ja till en lägenhet utan en tanke på konsekvenser) men orkar inte lägga ut saker på blocket trots att jag vet att jag kan få pengar för det. Men det har att göra med att det känns jobbigt med alla små steg jag måste ta för att få det sålt, som att fotografera, tänka ut ett pris, lägga ut på blocket och sen behöva städa innan någon hämtar det de köpt. Fy sjutton!

Nej, bra att du vet att det inte har med lathet att göra iallafall Jag tycker det är skitjobbigt att få besök men tackar ogenomtänkt ja till varenda människa som bjuder in sig själv. Ibland hinner jag röja lite snabbt innan besöket kommer men oftast blir det ett evigt tjat om hur stökigt jag har det och jag ursäktar mig om och om igen och låtsas som att det är en engångsförteelse om det är någon som inte varit här förr.

Vill bara peppa alla adhd:are lite genom att skriva ner vanliga styrkor hos sånna som oss ;)

ENVISHET
UPPFINNINGSRIKEDOM
ÖPPENHET
ÄRLIGHET
HITTAR PÅ OKONVENTIONELLA LÖSNINGAR
VÅGAR PROVA
UPPFINNARE
ENGAGERADE
TAR SIN PUBLIK
IDÉRIKA
POSITIVA
EJ LÅNGSINTA (kan inte vara, för vi glömmer lika fort )
KONSTNÄRLIGA
ALLTID NÅGOT PÅ GÅNG
RESER SIG EFTER FALL
CHARMIGA
GÖR DET OMÖJLIGA MÖJLIGT (stora nya innovativa idéer)

Vi är fantastiska helt enkelt