ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

*skrattar* Hur vi får ihop vardagen är faktiskt en bra fråga:) Jag blir alltid lika förvånad när det är lunch dags på helgen!? Vid 11 börjar den minsta bli gnällig och jag undrar vad som står på...sen ooops lunch! Vad ska vi ha?vad har vi hemma? Så blir det något snabbmats aktigt som korv och makaroner;/ Då äldsta dottern har Adhd så har vi rutiner som fungerar för oss, man gör sig i ordning direkt när man vaknar. Äter frukost.Åker till jobb/skola/fsk. Kommer hem lagar mat/dammsuger/viker tvätt badar barn/ packar väskor/samt äter/dukar av och nattar barnen. Följer vi inte dagordningen så faller allt. Då blir jag som en yr höna osm dammsuger lite här och där, viker lite tvätt, lagar mat som jag glömmer bort på spisen och barnens leksaker hamnar i fel rum*s* Det slutar med att maten är bränd/överkokt och jag slänger fram mackor och fil...och hemmet är rörigare än det var innan vi kom hem. Mitt i kaoset kan jag börja rensa garderober och mitt i det kommer jag på att jag måste packa matsäck till någon av ungarna... När mannen är hemma så talar han om vad jag ska göra:) Om vi har bestämt att vi ska städa så säger han till vilket rum som faller på mig så "jagar" han mig när jag svävar iväg och gör något annat:) Tänk att han står ut:)

Som svar på din fråga så följer vi dagordningen:)

Hej på er allihopa:) Jag har läst vad ni skrivit och känner igen mig i det mesta:) Nu är barnen på fsk/skola och jag hinner samla mig lite och göra et teget inlägg:) Den 16 e ska jag till läkaren igen och prata medicinering/strukturering:) Ska bli intressant och ser vad de kan erbjuda för hjälpmedel:) Jag har en almenacka som jag är helt beroende av för att komma ihåg viktiga saker. Ibland glömmer jag almenackan och står då helt ovetandes om allt:) Man kanske kan limma fast den i handen så den alltid är med. I helgen har det varit kaos här. jag är en sann tiodsoptimist och min man blir galen! Igår grävde jag upp trädgårdslandet, jag trodde det skulle ta 30 min ca...det tog 3½ timme så stranden blev det inte tal om igår, fast jag så stort lovat innan:( Barnen fick springa i vattenspridarten istället. Sen hade jag planerat in grilleftermiddag med goa vänner ,,,ja vi grillade men dock 2h senare än bestämt... Sen var det "bara" att röja upp efter allt stök vilket tog lite tid... Idag ska barnen vara på fsk till 14 och jag ska städa! hmm troligtvis slutar det med att det är halvklart... ha en bra dag!

Var också tvungen att läsa adhdkvinnor.se. Den var klockren:) Tänk att det finns fler som jag! Jag har iallafall börjat med medicin, så nu får vi väl vänta och se om det blir ordning på torpet:) Jag har iaf retat gallfeber på några vänner i helgen. Jag hade bestämt mig för att inte göra en resa och sen ombestämt mig 7 ggr bara sedan i torsdags;) Jag förstår faktiskt inte varför de blev arga:/ Jo det kanske jag gör men jag kan inte sluta vela för det. Jag måste ju ventilera eller hur?!' Idag har jag slagit rekord i städning:) Jag har dammsugit hela huset utan paus! + torkat golven i köket och plockat undan alla leksaker som legat och skräpat i fel rum:) Så gissa om min man kommer se ut som en holk imorgon:D Hoppas ni har det bra i sommarvädret...hmm eller hur var det med det?!

Ja verkligen! Känns så skönt att vi är fler:) Min läkare sa faktiskt något som jag tyckte var så klokt. Han sa att ADHD funnits i alla tider och hade det inte funnits folk med adhd så hade grottmänniskorna tagit död på människornas existens:) För det är de med adhd drag som hittade nya jaktmarker samt nya bostäder:) Så det är våran förtjänst attt folket lever*s* Nu är jag inte super på att återberätta men tolkningen var sådann:) Nu ska jag natta mig med barnen som sover, är äckligt pigg men borde gå och lägga mig iaf...ska bara plocka ur maskinen först och kolla runt lite här...och...nejdå:) Men så blir det nog allt ändå...snurr snurr och glatt godnatt!

Idag fick jag läkarutlåtandet hemskickat! Oj vad konstigt det kändes att läsa om mig själv som andra person:) Så nu är det bara att acceptera att jag är jag:D Jag instämmer med er att det är det tråkiga som är svårt att komma ihåg:) Och ajg städar också ett moment i taget , har man tur så fokuserar jag på ett rum i taget . Det tråkiga med det är ju att det kan vara skinande i ett rum och se ut som kattpiss i ett annat:) Men jag är super på att städa om det ska komma någon...helst en timme innan de ska komma:) Så jag hade inte kunnat vara med i halv 8 hos mig för där öppnar de garderober och skåp:) Jag kan riktigt se det framför mig hur det väller ut intrycta saker ur garderoben...Vilken tv succe*s* Nu blir det Semester! Ha det gott!

Det släppte när jag började medecinera.

Jag drack 2 l cola om dagen och åt sött så fort jag kom åt.
efter 1 vecka med medecin så kom jag på mig själv med att jag bara druckiot 6 dl cola och bara ätit mat och frukt.
Tydligen var det en slag självmedecinering enligt ssk .

Jag har en liten fundering...
Vet era arbetskompisar/chef om att ni har adhd/add? Är det något som påverkar erat arbete?Eller har ni låtit bli att berätta för att det inte påverkar arbetet eller vise versa?

Tar inte ritalin men strattera, men svarar utifrån vad jag tycker är skillnaden på att ta och inte ta medecin.

Innan så var jag ALLTID stressad , jag var som en ekorre i ett ekorrehjul, sprang och sprang men kom ingen vart.
Jag såg att det var stökigt men kunde för mitt liv inte komma på vad det rörde mig eller hur jag skulle göra något åt det. För vad hjälpte det om jag städade?! Det blev ju ändå stökigt igen...osv.
Nu ser jag röran och kan inte sätta mig innan jag åtgärdat den.(på gott och ont)
Innan blev jag förvånad varje dag som det blev matdags,för vad skulle vi äta?! Sådant kom jag oftast på 5 min innan maten skulle stå på bordet. Nu planerar jag det iaf dagen innan och ser till att ha sakerna hemma.

Nu "hör" jag vad folk säger och kan ta till mig och komma ihåg det, innan så lyssnade jag och glömde på samma gång om det inte rörde något som jag brann för.
Jag ser allt ur ett annat perspektiv, och känner mig lätt förundrad över hur saker igentligen är/har varit/ och kommer att vara.
Jag har börjat fundera och acceptera att jag är som jag är och att bara jag kan göra så att jag mår bra. Jag vinner inget på att bara flyta med och jag kan häva mina impulser, och ångrar oftast inte något av vad jag sagt/gjort under dagen.
Jag har blivit mer känslig för rättvisor och funderar mycket på etniska frågor och hur folk är i allmänhet. Vem som är normal och vem som inte är och vem som bestämmer vem som är det osv...

Mina känslor har ändrats till mer stabilt, jag svänger inte lika mycket. Men blir jag arg så blir jag det och jag upplever att jag blir argare fortare än innan. Jag har lättare att visa ömma känslor gentemot vänner och släkt.
Mina barn har jag aldrig haft svårt att visa ömhet för, de är mina ankare här i livet och jag lever för dem! Och såklart mig själv:)

Jag svammlar fortfarande och hoppar lite mellan sammanhang som ni märker , men tycker ändå att jag har lättare att hålla fokus.

hmm...Ja det var nog allt just nu:)

Förresten så har jag också svårt att hålla kvar känslan när förälskelsen lagt sig, men har med åren lärt mig att gräset inte är grönare på andra sidan . Flyter det inte som det ska så slänger jag gärna in handduken och går.
Fast inte nu, har haft min man i 11 år och vi/jag har toppar och dalar men sålänge vi är vänner så löser sig mitt hoppande genom att jag ignorerar det när det kommer hoppande på mig.
Men visst saknar jag kicken som en nyförälskelse ger.