ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen
Hej!
(om det blir någon stavfel, ber jag om ursäkt, belgare som fortfarande håller på med bra skrivning)
Jag läste en hel del inlagg här och jag undrar om ni tar någon medicin för det? Kan man ordna en test eller sådant för att få diagnos?
Varför jag frågar?
Min yngste son fick diagnos för ett tag sen och jag har försökt med alternativ men till slut bestämde jag mig att ge honom medicinen. Han varit mobbat i 3 år på skolan och vi byte i november för att se om det var bara mobbningen eller om ADHD:n var inblandet mer än vi anade. Så var det och nu vill jag ger honom lite peace of mind så han kan börja om med nya vänner och sånt.
Medan att jag läste på om "sjukdomen" upptäckte jag att det finns en vuxen version också. Jag började läsa och började refelektera på mitt eget liv och jag är nästan säkert att jag har det. Imorgon ska jag prata med läkaren och tala om det för henne så får vi se vad som händer näst.
Till dem som funderar på barn:
Jag är 46 nu och jag 4 barn. Jag kan säga att jag orkade med allt när de var liten. Jag hade så mycket att göra, tiden räckte aldrig så jag var den bästa mamma de kunde tänka sig. Det blev bara sämre när de växte upp. När deras liv tog en ny vändning och när de börja ta ansvar själva då uptäckte jag att jag inte hade någon att ta hand om, jag fick för mycket tid helt enkelt.
Tankarna blev för mycket, oro hela dagen, antingen sov jag väldigt lite eller så sov jag väldigt länge. Det går upp och ner. Inget project, inget jobb kunde jag avsluta och min familj blev utsatt för ekonomiska problem pga min ork som saknades för att få ihop allt. Till slut separerade vi och jag sitter ensam i ett litet hus med bara mina tankar. "Sjukdomen" tar det bästa av mig.
De som säger att en diagnos inte gör det lättare, det är sant MEN jag kan säga att om vi hade vetat om det då är jag övertygat att jag inte hade separerad. Styrkan av familj gör precis det som behövs för att lära sig att leva med det. andra sidan har jag kämpat hård att hålla ihop kanske pga att jag inte hade någon diagnos.
Jag hittade en amerikansk kurs i personlig utveckling. (jag har letat hela mitt liv men aldrig hittat nåt som stämde överens med min filosofi att jag är skapare av mitt eget liv). Vad de har att erbjuda är troligtvis det starkaste som finns på marknaden. Och det har hjälpt mig oerhört mycket, den har räddat mitt liv och förhindrat att jag har tagit livet av mig.
Slutsatsen för mig är att det är bättre att veta, att få diagnosen därför att den här "sjukdomen" kan ställa till stora proplem. Jättestora problem faktiskt. Jag vill inte att det ska hända någon av er som har ADD/ADHD.
Därför vill jag gärna veta om ni tar mediciner? Om de hjälper er genom dagen och vilket sätt? Det känns som att det kan ge mig lite ro i huvudet eller är det bara en tanke?
love