ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Jag är en kvinna på 31 år som troligtvis har ADHD och asperger. Har stått i kö för utredning sen början av året, känns frustrerande för jag har ingen aning om hur länge till jag måste vänta. Jag har aldrig tagit några mediciner fast jag har varit deprimerad, haft självmordstankar och panikångest när jag var yngre. Nu mår jag bra psykiskt.Min fästman har hjälpt mig mer än nån inom psykiatrin kunnat göra, han gör mig lycklig och har hjälpt mig få tillbaka livsglädjen. 

Vi har hund och katter men inga barn än. Min barnlängtan är extrem, den biologiska klockan ticka för fullt. Men är osäker på om jag vågar skaffa barn för tänk om de ärver de diagnoser jag troligtvis har. Min fästman har ingen diagnos, har mycket stöd från honom och resten av familjen. 

Har alltid känt mig udda, som ett freak som har svårt att passa in någonstans. Jag var mobbad i skolan. Har jobb som trappstädare på samhall på 75%.

Har inte hört från vuxenhabiliteringen sen i början av året då jag var på bedömningssamtal och ställdes i kö men ska ringa. De fick min mamma telefonnummer för de vill träffa henne och prata om min barndom, uppväxt men har inte ringt henne. 

Mitt jobb pressa mig att gå upp i arbetstid men det klarar inte jag. Hoppas de kommer fatta att jag inte klarar heltid när jag fått min diagnos på papper, har bevis på diagnos.