ADD eller ADHD hos vuxna -Mötesplatsen

Hej,
har länge tänkt att kolla efter en tråd liknande denna. Någon här kanske kan hjälpa mig i mina funderingar.

Jag lever med en sambo som har ADD. Ingenting är fastställt hos läkare men både han och jag är 100% säkra. Allt man läser stämmer klockrent in på honom. Jag har väl egentligen två syften med att skriva här. Dels att få stöd men också svar.

Jag har ju velat att han ska gå iväg för att få en utredning. För att han ska kunna få medicin (om man får det för add?) och för att lära sig hur han ska leva helt enkelt. Jag har insett att jag kommer alltid få dra största lasset här hemma vad gäller hushållsarbete men att tömma diskmaskinen kan ta 3 dagar för honom innan han gör! Det är det jag menar att han kanske kan få hjälp att lära sig, HUR han ska tänka och planera för att faktiskt tömma maskinen när den är färdig.
Hans anledning varför han inte vill göra en utredning är att han tror det kan vara en last för honom i framtida jobbsökanden. Han har ju en dröm om att bli polis. Kan det stämma?

Ni som fått hjälp med add, eller lever med någon som fått, hur har det förändrat eran tillvaro? Bättre, sämre?

Sen var det ju det här med stöd.. Kan känna ibland att jag skulle vilja ha någon att prata med som förstår min frustration och att det kan bli ganska jobbigt att leva med någon som har add. Vi kanske kan stötta varandra?

Ill mind :

Vad hade du trott att medicinen skulle göra och hur blev det i verkligheten? För och nackdelar med den?

Jag skulle också så vilja gå sån kurs med min sambo.. är det bara genom läkarbesök man kan hitta dom tror du?

Okej, tack! Och lycka till du med!

Vill du uppdatera här och berätta hur det går för dig? Min sambo blir 30 i år och jag försöker peppa honom till att göra en ADD utredning. Lösningen nu är att jag drar i stort sett allt lass hemma vilket blir tungt när vi båda jobbar heltid. Jag vill att han ska lära sig leva efter hur han är men han är lite emot utredning. Han kan inte gå ner i tid och så länge han jobbar 100% orkar han i stort sett inget annat. Blir jättestressad av planer.

Jag känner att jag förstår honom och försöker göra mitt bästa för att hjälpa och stötta. Däremot kan det bli jobbigt från omgivningen. Folk säger till mig att 'vad lat han är' och 'varför gör du så mycket mer än honom' osv och när jag försöker förklara att vi är 99% säkra på att han har ADD, han gör inte såhär för han är dum eller ego så får jag ändå responsen 'men är han inte bara lat då!?' Känns som jag måste försvara honom hela tiden för han är inte lat, det krävs bara lite mer för att han ska göra saker.

Pinjong - jag har inte riktigt vågat ta upp ämnet än. Känns som det inte kommit något bra tillfälle. Det är himla känsligt och han blir liksom lite nedstämd och ledsen när vi pratar om det.. och just nu har det varit väldigt mycket runtomkring så han är ganska slut om kvällarna. Eller ja, väldigt mycket, men för honom är det det.

Ni som skriver om att ni blir helt slut av att träffa folk - min sambo är precis likadan. Och som nu när det har varit flera olika krav på honom på olika sätt nästan isolerar han sig här hemma. Hans kompisar börjar fråga mig vart han tagit vägen och jag vet inte riktigt vad jag ska svara. Han orkar helt enkelt inte träffa någon på helgerna för jobb och livet tar hans energi på veckorna. Jag funkar nästan tvärtom, jag känner liksom "Äntligen är det helg! Nu kan jag träffa och prata med alla jag inte hunnit med under veckan! Komma hemifrån och bara vara social!" Men min sambo stannar hemma, tittar på serier för han orkar inget mer, vill inte ens att folk kommer hem för han tycker det blir så jobbigt. :/

TACK för dom kloka orden! Du hjälpte mig en hel del både hur jag ska säga och själv tänka. Jag har nog tagit åt mig av hans "har jag en diagnos är det fel på mig"-tänk. Visst är han annorlunda men det kan ju faktiskt bara bli bättre av att få hjälp. Inte bara att vi förstår varandra bättre utan jag vill ju att han verkligen ska MÅ bättre oxå. Måste vara jättejobbigt att bli så stressad av vardagen som han blir.

Känner igen det du säger om spontanitet. Så som du gjorde pinjong med ikea är så typiskt min sambo!! Nu när du säger det så funkar det oftast bättre att planera i sista sekund. Vissa saker, som han måste göra, vill han veta för att liksom kunna planera att helst inte göra något dagen innan o dagen efter. Men som att bara hälsa på någon kanske jag skulle stå på mig lite mer? Istället för att fråga om vi ska åka till nån så säger jag Nu åker vi till XX? Värt ett försök :)

Jag är så glad att jag hittat den här tråden. Och jag är så glad att du har ordens gåva pinjong att beskriva. Lite konstigt att skriva med dig för det är som att skriva med min sambo. Liksom dig är han jätteduktig på att förklara känslor och situationer väldigt.. ja vad ska man säga? Man förstår verkligen vad du menar! Och att du beskriver så många olika situationer och känslor inför det - jag blir mållös.

Jag menade såklart inte att det är fel att ha en diagnos. Hoppas du inte tog det så! Det är nog han som känner mycket så kring ADD. När jag hittade all info så kände jag en stor lättnad. Vad skönt! Han lägger inte allt på mig för han är lat! Han brusar inte upp så väldigt lätt för han är dum. Han säger inte saker för att tänka sen för att han är elak. Han lägger inte alla saker på hög för att jävlas - han har ju exakt koll på sakerna så. Han skjuter på att ringa viktiga samtal in i det längsta men inte för han struntar i det - han tycker verkligen bara det är SÅ jobbigt. Jag har heller aldrig mött en människa innan som faktiskt släpper allt på 0 sek om jag känslomässigt behöver honom. Han kan förklara beteenden och känslor på ett sätt jag inte varit med om och aldrig tänkt på. Som för honom är självklara. Han har ett intresse för psykologi och människors beteende så ni kan ju tänka att han läst på myyyycket om ämnet :)

Jag uppdaterar igen när jag pratat med honom om utredning!

Förresten pinjong, har du alltid haft väldigt höga krav på dig själv?

Lisaflisa, du kan inte bestämma med någon på förhand att den kommer och hämtar dig kl.22 (eller vad som känns bra) så kan du skylla på din chaufför att denne inte kunde hämta senare? :)