Min kompis ringde för någon timma sen och berättade att nu var det äntligen klart.. hennes lilla blommande Malva har anlänt.
Dock så kom de fram till att hon låg i sätesbjudning och då blev det planerat akut snitt.. för de fick inte föda naturligt, ny forskning som säger att man inte ska föda i säte tydligen... nå'n som vet något mer???
Tösen var ju "liten" för att vara nästan 12 dagar överburen.. 3095 & 50 lång.
På vissa sjukhus får man fortfarande föda i säte om man vill.
Det krävs bm och läkaren som har erfarenhet av sätesförlossning och så måste man ha kollat att bäckenet är tillräckligt stort. Vet att på SÖS måste barnet beräknas väga under 4000g för att få föda det i säte.
Nå'n mer som har erfarenhet av kejsarsnitt och eller sätesbjudning?
Här får man föda vaginalt MEN de rekommenderar starkt att man gör kejsarsnitt. Vet tyvärr inget om den nya forskningen.
Kramar!
Min lilla tjej låg i säte. Födde med planerat snitt. Hon vägde 2860 och var 49 cm. Jag bad själv om snitt och de nekade inte. De tjatade inte heller på mig att de ville vända henne. Hon föddes i v 38+0. Allt gick jättebra.
Min syster gick över tiden med 14 dar och då hade moderkakan slutat fungera och därför hade lilltjejen gått ner i vikt, vägde då 2600gr. Gällande säte brukar dom som skrivits häröver rekommendera att snittas.
ah, okej så det verkar alltså vara mer regel än undantag idag att man snittas vis sätesbjudning.. oki.. så var det nämligen inte för 6-8år sedan då jag fick grabbarna mina, var bara det jag mest reagerade över.
Tack "Marialilla" för förklaringen på moderkakan.. jo, lät ju lite litet med nästan 2v överburen och "bara" 3095.. men då är det ju inte så konstigt.
Jag blev själv snittad för 3 veckor sedan, men ville helst föda naturligt. Men det gick inte pga av att jag hade för trång bäcken för att föda i säte, läkaren trodde inte jag skulle ha det eftersom jag har en tös som bara är 1½ år, och då borde mitt bäcken ha blivit bredare...typ 
Här i Malmö blev jag tillfrågad hur jag ville föda, dom rekommenderade iaf först o främst vaginalt, men jag vet att det är inte många som vill det utan väljer snitt, vad man väljer är helt upp till en själv men det är nog olika beroende vad dom har för resurser.
Jag blev också snittad då sonen vände sig från fixerad i vecka 39, till säte...
Vår bebis ligger i säte sedan några veckor tillbaka och vi har blivit rekommenderade att välja snitt. Först gjordes ett vändningsförsök, men det gick inte, så då valde vi snitt. Läkaren refererade till en stor undersökning som gjorts med sätesbarn där det framkom att det är något ökad risk för neurologiska skador på barnet vid sätesförlossning än vid snitt. Dock sa han att man inte riktigt litar på den undersökningen eftersom de inte riktigt använt samma resurser som i Sverige. (Undersökningen var Europeisk, men inte Nordisk) Ändå sa han att det är den undersökningen de går på, eftersom det inte finns någon bättre.
Ifall vi skulle ha valt att föda i säte vaginalt, skulle de ha kollat bäckenstorlek och jämfört med barnet, för att se om det var möjligt. Antar att det var därför din kompis blev akutsnittad istälet. Eftersom de inte upptäckte det förrän på förlossningen och då visste de ju inte om det skulle gå..
Födde vaginalt med säte. Tjatade mig till det eftersom de flesta yngre läkare verkar vara helt inställda på snitt och den jag fick gav mig inget val från början. Nu läste jag på Aftonbladet att det är betydligt farligare att snittas än många tror. www.aftonbladet.se/vss/foraldrar/story/0,2789,493666,00.html
Har man inget val så är ju kejsarsnitt ett bra alternativ men kan man välja så ska man föda normalt, sa i alla fall min läkare.
/Annie
Mitt barn ligger också i säte och jag fick tag på en rapport av Socialstyrelsens epidemiologiska centrum och Svenska föreningen för Obstetrik och Gynekologi, som skrevs 2003.
Studien gjordes för att kunna "ge underlag för en nationell rekommendation om handläggning av sätesändläge".
Slutsats: Studien visar klart att dödligheten vid sätesbjudning var lägre vid planerat kejsarsnitt än vid vaginal förlossning. (Men risken är i båda fall väldigt liten).
Jag har pratat med fyra barnmorskor som oberoende av varandra rekommenderade att göra ett vändningsförsök, och om det misslyckades, göra ett planerat kejsarsnitt.
Man får nog gå på det som känns bäst för en själv...
Jag födde mitt första barn med rumpan först.
Det gick bra...men jag glömmer aldrig, aldrig när hjärtljuden gick ner, och när jag såg hur allas blickar liksom skärptes, och de klippte upp hela min vagina för att dra ut hans ben som tryckte ihop hans bröstkorg. Han föddes två sekunder senare, helt mörkblå. Jag trodde att han var död.
Hade något hänt honom hade jag aldrig slutat klandra mig för att jag valde att föda honom vaginalt.
Jag kommer inte att göra det igen.