Fira jul isär

Situation som följer:
Jag har två stora pojkar 17 o 22 som firar och har gjort två tidigare år tillsammans med sin far och hans syskon där det finns små barn och julstämningen god. Jag har förlikat mig med detta (eller åtminstone någorlunda..)
Min nuvarande sambo sedan 3,5 år har två lite yngre pojkar 11 o 15. Han har firat jul med exet med släkt samt sin mor i deras tidigare bostad. Detta lämnar åt mig att fara iväg de 25 milen för att fira med min mor och syskon. Det har varit jobbig (att varken fira med sina barn, eller med den man lever med), men jag har så att säga stuckit huvudet i sanden o låtsat att det varit OK.
Detta året annonserar sambon glatt i mitten av november att exet jobbar på julafton och hans barn kommer att vara med oss på kvällen. Detta ger mig iden att jag och sambon kan spendera hela dagen tillsammans, frukost, häsa på min släkt, hem hämta pojkarna fira med dem o deras farmor ... eller så. Men efter ett par dagar kommer jag på att han trots att pojkarna kommer till oss hade tänkt att istället för att hämta pojkarna enligt ovan, så skulle han köra hem till vår lägenhet, lämna av mig där för att vänta, själv så han åker bort till exet och firar jul med dem ..... det är ju bara 3 timmar det handlar om.
Överreagerar jag som tycker att han borde tackat nej och sagt att han firar med dom när dom kommer hit istället? Jag känner mig bortvald och övergiven till fördel för exet. Han påstår att det är för barnens skull, men jag kan inte se att de far illa utav att fira med mamman först själva och med pappan senare samma dag.
I stort sett allt som har med jul att göra är infekterat utav detta, även vår kommunikation. Han gav mig rådet att söka psykolog för att jag lät de här tre timmarna förstöra mitt humör under en månads tid.
Jag vill gärna ha era kommentarer för att hjälpa mig se klart i detta.
Maja

Hej!
Det första jag funderar över är hur det kommer sig att du valt att avstå från att fira jul med dina egna barn. Hade det inte varit rimligt med varannan jul? Det verkar som att du har stått tillbaka här och jag tror inte att det är bra.
Det verkar som att du och din sambo har vissa svårigheter med problemlösning och att samråda. Eftersom ni två lever tillsamman behöver ni sätta er ner och prata igenom hur ni önskar att julen skall vara utifrån era behov (som sedan skall mixas med andras). Det är viktigt för er relation att ni är lojala och förstående mot varandra. Jag förstår att du känner dig bortvald och övergiven. Din sambos barn är så pass stora att de klarar av att fira först med mamman och sedan med pappan. Det måste ha tagit dig hårt att din sambo valde den lösning han gjorde eftersom reaktionen blev så stark för dig. Du och din sambo kan egentligen välja vilka lösningar ni vill bara det känns bra för er båda och är rimligt för barnen. Om en av er mår så dåligt som du gjort så finns det ingen som vinner på det.
Hälsningar
Gerd

Fira jul isär

INNEHÅLL