Bonusmamma?

Jag har – som mitt nick antyder – inga egna barn, har inte velat ha, och nu är jag för gammal. Sambon har  en 10- och 14-åring. De är söta, snälla och trevliga. Mamman är trevlig och sambon (och jag) har en bra relation med henne. Inget bråk ALLS. Vi har bott ihop i 9 månader nu. Jag tycker om min sambos barn och de verkar gilla mig jättemycket. Men jag älskar dem inte. Skulle vi separera skulle jag troligen inte ha någon kontakt med dem.

Jag lever lite varannan vecka. Varannan vecka jobbar jag massor och kommer ofta in vid 21-22 på kvällen. Idkar min hobby extra mycket och har MITT liv. Jag trivs sådär hemma när det inte är bara jag och min sambo. Det är som att bo med främmande hemma. Det är okey men det är hela tiden en viss anspänning och jag kan inte riktigt slappna av och bara vara jag. Så jag håller mig undan så mycket jag kan utan att det blir FÖR påtagligt. Bara den där sist timmen efter att äldsta barnet lagt sig tills vi också lägger oss är min sköna avspända timme.

Varannan vecka jobbar jag mindre och är mycket mer med med min sambo.

Jag vet att jag är en bra vuxen i deras liv, fast jag kunde vara mer närvarande och ännu bättre, men jag varken VILL eller orkar. Det är svårt, man slits hela tiden mellan vad man vill och vad man bör...