Min bebis gråter jämnt, är det verkligen normalt? Vad kan vara fel?
Jag undrar om det finns någon mer där ute som har det som jag?
Vi har en liten dotter på lite mer än 2 månader som verkar vara en väldigt bestämd liten tjej.
När jag träffar andra mammor med sina små bebisar så verkar det alltid som att min dotter är den som gråter mest.
Jag tycker verkligen att hon gråter hela tiden och att det har varit så sedan dag 2. Jag brukar tänka att gråtet bara kan handla om blöjan, om hon är hungrig eller om hon är trött.
På något vis känns det som om andras bebisar är mycket mer nöjda under dagen.
Jag kan liksom inte bara ha henne i min famn och så somnar hon av sig själv, inte heller kan jag bara hålla henne i min famn en längre stund. Utan då måste jag gå runt med henne annars börjar hon gråta.
Från första början tyckte vi att hon sov onormalt lite och vi visste inte vad vi skulle göra åt saken. Jag gick ofta runt med henne i bärselen där hon tog några tupplurar då och då. Det var helt omöjligt att lägga ned henne någonstans i hemmet utan att hon började gråta.
Men numera sedan några veckor tillbaka kan vi natta henne. Det blev lättare att få henne att sova när hon är trött genom att låta henne sova på magen. Så det har varit våran räddning och jag tycker att hennes humör har blivit något bättre på grund av det. Trots att hon ändå verkar vara mycket mer gråtig jämnfört med andra bebisar som kan ligga i deras mammors famnar och bara mysa i längre stunder.
I vagnen brukar det gå bra när jag är ute och går. Men om jag är i ett köpcentrum i en längre stund så brukar hon bli ordentligt stökig.
Att ligga vid babygymmet och leka för sig själv har blivit en stor favorit. Så nu går runt det mer och mer åt att jag inte behöver bära på henne hela tiden.
När hon är på gott humör, utvilad, mätt så är det väldigt lätt att få henne att le och hon jollrar väldigt gärna. Men humöret kan svänga väldigt snabbt och ofta leder det till ett gallskrik som vi inte kan få slut på annat än att lägga henne i hennes säng och vagga henne till sömns.
Ibland undrar jag om det kan vara något fel med henne. Det verkar alltid som om vårdpersonal/bvc/barnläkarna och liknande tycker att hon är ovanligt gråtig. Frågar mig om hon mår bra och liknande.
Vi låter henne numera få mjölkfriersättning då jag delammar och tror att det också har gjort hennes gråt lite mindre.
Jag undrar som sagt om det är någon mer som har det som jag? Och hur hanterar ni situationer då eran bebis börjar gråta när ni är hos ex BVC, på en fika/kalas eller liknande?
Tacksam för era berättelser!
