Jag kan inte se att du skulle vara en bluff. Du kämpar på med dina studier och har barn att hålla reda på och just nu fungerar det. Strålande! Och om du dessutom har lätt för det du studerar så är det bara att njuta. Självklart kommer du nån gång i ditt liv stöta på hinder och svårigheter som gör att det inte är plättlätt. Det drabbas alla av.
När jag läser det du skrivit så undrar jag över en sak. Är det så att du tror att du måste anstränga dig för att duga? Att det inte riktigt gills om man inte tar i? Så fungerade jag förut. Om det gick lätt att göra ett riktigt bra jobb så måste ju det betyda att jag "fuskar", eller? Så tänkte jag ungefär. Vilket är jättedumt. Man utbildar sig ju inte bara för att FÅ ett jobb, utan också för att man ska kunna sköta jobbet utan att fullständigt ta ut sig. Ju mer komplett och ju mer kunskap man har om sitt arbetsområde, destom mindre måste man ju anstränga sig för att jobbet ska bli gjort. Man kanske inte ens behöver anstränga sig för att nå toppresultat lite då och då.
Du verkar ha hög kapacitet eftersom du klarar både studier och barnskötsel utan större besvär. Att ha hög kapacitet är inte "fel" eller orättvist. Du är definitivt ingen bluff. Jag tror dessutom att du redan har satt ribban ganska högt i ditt skolarbete och även som förälder. Finns ingen anledning att höja den ännu mer.
Många vill ju gärna uppmuntra när det säger: "Du är duktig, jobbsökandet är inget problem och du kommer få drömjobbet hur lätt som helst." Men ofta kan personer med lite ostadig självkänsla och självförtroende bli mer osäkra. Även människor med stark självkänsla och stabilt självförtroende kan vackla, för det ligger så mycket press i de uppmuntrande orden. Såklart så menar inte de personerna att pressa, men effekten blir ibland ändå så.
Slutligen vill jag rekomendera en länk som jag tror du kan ha nytta av att titta på
www.duktighet.se
Styrkekram
