Jag = stor bluff

Blir allt mer förvirrad. Jag får då och då komplimanger för att jag är duktig med barnen (har flera stycken små och tar dem mycket själv). Dessutom får jag höra att jag är stark, fixar allt, kommer få ett jättebra jobb när jag börjar söka igen och att jag som är så duktig inte behöver oroa mig! Men jag är inte alls duktig! Jag fattar inte var de får det ifrån. Själv känner jag mig som en stor bluff. Är så rädd att alla plötsligt ska komma på det. Nu sitter jag t ex och surfar fast alla barnen är hemma, de sover eller leker själva. När jag pluggar (läser heltid på distans) känns det hela tiden som om jag glider fram utan att anstränga mig och det måste väl vara fusk, eller?

Är det ingen annan som känner så här? Det skrämmer mig verkligen att jag snart ska ut i arbetslivet för där kommer de att genomskåda mig. Plötsligt kommer alla få veta att jag inte alls är så bra som de tror och vad händer då?