• TheOnlyOne

    Kejsarsnitt vs sätesförlossning

    Vilket skrämmer er mest?
    Mig skrämmer kejsarsnitt!
    Jag är i en sån sits att alla gapar att jag ska göra kejsarsnitt då jag aldrig fött ett barn och den ligger i säte, men jag är rädd, för kateter, smärtan av såret, hur tiden med bebisen blir, hur jag skulle må av att inte få smaka på hur en förlossning vaginalt är, om bebisen får andningsproblem, om jag kan binda mig till bebisen och om jag skulle få en inflammation i såret.
    Sätesförlossning skrämmer mig inte på samma sätt, det är en "vanlig förlossning fast bakvänt" men här kommer också in rädslan att klippas upp, hur smärtan blir, om det blir en stor blodförlust, bebisen fastnar på något vis, får höftproblem eller stryps och att bebisens pappa inte får vara med dvs om det blir akut kejsarsnitt.
    Hjälp!

  • Svar på tråden Kejsarsnitt vs sätesförlossning
  • Mamma Lotta

    Det tog ett par månader för mig att bli återställd och det var skit jobbigt stundtals en av orsakerna till infektion kan ha berott på att jag har B 12 brist som jag då var omedveten om. Snittet har läkt fint men har dålig känsel i huden runt snittet. Ja vändnings försöket var otroligt smärtsamt skulle inte ens vilja att min värsta ovän fick genomlida det! Tror inte bebis har så ont av det som jag hade.

  • Southern Belle

    Mitt tredje barn låg i säte under större delen av graviditeten. Gjorde ett vändningsförsök i v 37-38-nångång som lyckades så även envisa sätesbarn kan vändas! Vändningen kändes inte alls som jag hade förväntat mig efter alla skräckhistorier jag hade hört innan... Det stramade väldigt i skinnet när han låg på tvären men det var över på några sekunder. Efter bara några dagar fixerade han sig och låg snällt kvar tiden ut.

    Hade vändningen inte lyckats hade jag helst velat föda vaginalt. Ett planerat kejsarsnitt har aldrig känts som ett alternativ för mig.

    Anledningen till att det främst är äldre barnmorskor som "menar att det går att föda i säte" beror på att det främst är de som har erfarenhet av sätesförlossningar. Sen det blev vanligare med ks har den nyare personalen tyvärr inte samma erfarenhet längre. Det betyder inte att det inte går!

    TS - Lycka till med ditt vändningsförsök! Det behöver inte alls bli så jobbigt som man ofta hör och du har rätt att avbryta närhelst du vill om det blir obehagligt. Och lycka till med förlossningen, vaginalt eller med kejsarsnitt!


  • TheOnlyOne
    sunshiine skrev 2010-12-20 21:31:43 följande:
    Då är det nästan nära på med bf för oss ett par dagar som skiljer.
    Har läst lite om det på internet att det är främst dom äldre barnmorskorna som menar på att det går att föda i säte, bara man hjälper till finns tydligen olika ställningar som gör det lättare att föda på det sättet.

    Om du nu har bestämt dig för att föda så tycker jag att du ska göra det, jag själv funderar på att skippa mitt vändningsförsök menar hade han kunnat hade han vänt sig redan vid detta laget.
    Vill inte utsätta honom för att bli pressad och vriden i magen.

    Jag ska prata imorgon med bm hon skulle ringa mig på morgonen då jag inte fick tag i någon idag så jag blir uppringd imorgon på morgonen.
    Vill juh gärna föda "normalt" än att gå via ks...men just nu känns det som att välja mellan pest eller kolera...
    vändning eller ks.....hursomhelst ingen garanti att bebisen ligger kvar med huvudet rätt.

    Det största man missar är just den där närheten att få bebisen i famnen direkt med ks.
    Medans man får det vid normal förlossning.

    Jag börjar bli mer orolig just nu att jag kanske ska få ett akut snitt istället, vilket jag känner jag skulle få panik för. Fasar för att om jag ska behöva bli nedsövd eller något.
    Då jag ofta under dagen får spridda känningar av sammandragnigar  började i lördags kväll. Sammandragningar/ förvärar ir vad man ska kalla det, magen blir inte hård utan mer som mensvärk som håller i sig några minuter.
    Exakt så känner jag, välja mellan pest eller kolera, inget av födselalternativen är en underbar saga, båda har sina risker och det är svårt att säga vilket som är det rätta beslutet, men jag går på magkänsla, jag tror att försöka föda är rätt beslut.
    Jag ÄR livrädd för smärta för jag spyr då och kan svimma, att bli uppklippt eller spricka mycket skrämmer mig också, men lika rädd är jag för att få narkos för efter brukar jag få panik och illamående och så smärtan efter ett snitt!
    Jag tror smärtan vid vaginal förlossning klarar man av, vi är byggda för det, så jag tror inte det blir så traumatiskt, hoppas i alla fall! Plus min läkare sa att kroppen hämtar sig bättre efter förlossningen så de flesta brukar inte ha ont så länge, till skillnad med snitt.
  • TheOnlyOne

    Tack för allas berättelser, råd och lyckönskningar!

  • Skruttis
    sunshiine skrev 2010-12-20 15:30:06 följande:
    sitter i samma sits med en bebis som ligger i säte har fått en tid för vändningsförsök som låter enligt mig brutal att försöka vända på stackarn! han har legat såhär nu i mer än 3 veckors tid, tror inte en vändnig skulle få honom att vända på sig.
    Mår så dåligt har knappt sovit ett blund hela helgen pga detta, fick reda på detta i fredags och fick en tid bokad på onsdag för vändning.

    Lyckas inte det blir det ks....jag är oxå orolig och rädd för stygn och kateter o allt vad det innebär, samtidigt som jag har en kort smärttröskel och tål inte alls smärta...
    Hellre vill jag isf göra ks och skippa vändningen, men samtidigt gör jag vändning kanske det går bra det som skrämmer mig är att just jag kanske ångrar mig.
    vet varken ut eller in, maken säger att det är jag som har sista ordet men hur lätt är detta nu då?!

    gråter hela tiden....bf är 10 januari

    när har du Pilutta BF???
    Som du kände jag..men vi beslutade att inte göra vändningsförsöket, vi var där men hade redan bestämt oss innan vilket vi sa. Så de kollade bara med UL att hon fortfarande låg i säte vilket hon gjorde och så bokade de en tid för snitt. Hon hade legat så sen v 26 och jag kände instinktivt att det måste finnas en anledning till det.
    Snitt, kateter och allt gick jättebra. Lagom ont första två veckorna men räckte med panodil regelbundet, fick aldrig morfin eller annat.

    Denna gång ska de göra extra UL mot slutet för att se om jag är skapt så bäbisen ligger i säte nu med...hoppas på vaginal förlossning denna gången men skulle bäbisen ligga i säte så kommer jag ta KS, aldrig att jag skulle utsätta barnet för de risker som en sätesförlossning ändå innebär...navelsträngen kommer ju alltid hamna mellan huvud och mig då...syrebrist..nej tack. Kroppen är ju enklast att få ut så jag vill inte att det sen blir problem att få ut huvudet...då utsätter jag hellre mig själv för en operation!
    *Dotter -08, skrutt i magen med BF 18/7-11 *
  • anju79

    Det GÖR ont att föda barn men visst finns det lindring. Har gjort både ks och vaginal födsel och om jag skulle ha fler barn hade jag valt vaginal födsel men aldrig att jag skulle riskera mitt barn för att, då hade det fått bli ks igen utan tvekan. Barnets säkerhet kommer först.

  • TheOnlyOne
    Skruttis skrev 2010-12-21 13:39:23 följande:
    Som du kände jag..men vi beslutade att inte göra vändningsförsöket, vi var där men hade redan bestämt oss innan vilket vi sa. Så de kollade bara med UL att hon fortfarande låg i säte vilket hon gjorde och så bokade de en tid för snitt. Hon hade legat så sen v 26 och jag kände instinktivt att det måste finnas en anledning till det.
    Snitt, kateter och allt gick jättebra. Lagom ont första två veckorna men räckte med panodil regelbundet, fick aldrig morfin eller annat.

    Denna gång ska de göra extra UL mot slutet för att se om jag är skapt så bäbisen ligger i säte nu med...hoppas på vaginal förlossning denna gången men skulle bäbisen ligga i säte så kommer jag ta KS, aldrig att jag skulle utsätta barnet för de risker som en sätesförlossning ändå innebär...navelsträngen kommer ju alltid hamna mellan huvud och mig då...syrebrist..nej tack. Kroppen är ju enklast att få ut så jag vill inte att det sen blir problem att få ut huvudet...då utsätter jag hellre mig själv för en operation!
    Ang det där med att få navelsträngen runt halsen, det är inte farligt så länge det inte blir en knut på navelsträngen eller fastnar för hårt och bebisen har det för länge, om bebisen har svårt att få ut huvudet klipper de mig eller så drar de ut huvudet, alternativt trycker in barnet igen, men om navelsträngen ramlar ut så blir det akut kejsarsnitt, men de bevakar bebisen noga under hela förlossningen och lilla minsta tecken på oro så är det kejsarsnitt, oftast har man tid på sig också.
    Hmm, sen så förklarade de att man får extra värkmedicin, då bebisen måste ut med ordentlig kraft och får inte dra ut på tiden.
  • TheOnlyOne
    anju79 skrev 2010-12-21 13:53:38 följande:
    Det GÖR ont att föda barn men visst finns det lindring. Har gjort både ks och vaginal födsel och om jag skulle ha fler barn hade jag valt vaginal födsel men aldrig att jag skulle riskera mitt barn för att, då hade det fått bli ks igen utan tvekan. Barnets säkerhet kommer först.
    Givetvis går barnets säkerhet först, men för mig förklarade de mer risker med kejsarsnitt, både för mig och barnet, än vid vaginal födsel.
  • anju79

    Klart men är du ok med att det finns risk att du får ett akut eller urakut kejsarsnitt om nått går fel? Då kanske du missar hela fl. Menar inte att vara nedlåtande men en vän till mig fick urakut snitt pga att barnet fastnade o hon mår dåligt än idag över att hon inte minns nått från barnets födelse. Med planerat snitt går du inte miste om det. Visst är det risk för komplikationer men det finns det med allt.


    Ta bara god tid på dig o samla info om för o nackdelar innan du bestämmer dig o känner dig trygg i ditt beslut. Hoppas att allt går bra för dig o din lill*.

  • Skruttis
    TheOnlyOne skrev 2010-12-21 13:56:48 följande:
    Ang det där med att få navelsträngen runt halsen, det är inte farligt så länge det inte blir en knut på navelsträngen eller fastnar för hårt och bebisen har det för länge, om bebisen har svårt att få ut huvudet klipper de mig eller så drar de ut huvudet, alternativt trycker in barnet igen, men om navelsträngen ramlar ut så blir det akut kejsarsnitt, men de bevakar bebisen noga under hela förlossningen och lilla minsta tecken på oro så är det kejsarsnitt, oftast har man tid på sig också.
    Hmm, sen så förklarade de att man får extra värkmedicin, då bebisen måste ut med ordentlig kraft och får inte dra ut på tiden.
    Jag menade inte att den hamnar runt halsen...det vet jag med det du skriver. Men om det tar tid att få ut huvudet så kläms ju navelsträngen mellan huvudet och kvinnans bäckenben eftersom moderkakan är kvar inne. Då kan det blir syrebrist, visst att de har koll, men kan ju hända fort med! Och att trycka tillbaka barnet är inte så enkelt som du får det att låta som...nej tack, med såna risker skulle jag aldrig våga att testa och äventyra mitt ofödda barns hälsa när det finns bra alternativ!!
    *Dotter -08, skrutt i magen med BF 18/7-11 *
Svar på tråden Kejsarsnitt vs sätesförlossning