Min bebis ångestskriker i sömnen!

Jo, alla mina barn har gråtit i sömnen av och till precis som Teskedsgumman skriver. Att jag skrev om nattskräck har mest att göra med att min äldsta hade ett särskilt och jätteläskigt skrik för sig i perioder och det fortsatte upp i förskoleåldern. Första gången jag vaknade av det trodde jag det var något farligt som hände och att hon höll på att dö. Associerade till det när TS skrev "ångestskriker".

Min 6 veckors bebis gör likadant. Skriker i sömnen. I början tog jag upp honom men nu har jag insett att han sover så nu låter jag honom ligga och tröstar bara genom att gå riktigt nära tills det går över. Blev så dumt när jag tog upp honom varje gång för då störde jag hans sömn. Är egentligen av den åsikten att man ska ta upp gråtande barn så fort som möjligt, men det verkar inte som att han har ont av det... Jag tror att det kan vara lite magknip i sömnen. Men det är bara för att det brukar komma en fis precis innan det går över ;) 

Vår son har perioder då han är precis likadan, och nu när jag läser här och tänker efter så har det varit som mest just runt 4 och 6 månader (han är 7 månader nu). Det kan komma någon kväll/natt då och då också, men har definitivt varit som mest just under utvecklingsfas-veckorna. Jättehemskt! En kväll blev han helt otröstlig, jag plockade upp honom och bar omkring på honom och försökte lugna i säkert femton minuter innan det gav med sig. Men som tur är har det bara varit så "allvarligt" en gång hittills.

Min dotter gjorde exakt likadant när hon var 4 månader, kunde tom vara på samma klockslag varje kväll. Det höll väl på någon månad sedan gick det över. Nu kan hon också vakna och skrika men nu är det nog separationsfasen som spökar.
Hoppas det går över för er också! 

Japp känner igen det du beskriver. Första gången jag hörde det var när han var runt 2 månader. Han skrek som om han blivit stucken med en kniv. Det kom så plötsligt också utan förvarning. Från att sova till max skrik på en sekund.

Så har båda mina barn gjort, i stort sett under hela första året från och till. Inte varje natt,men nästan. Min 10 månaders gör det fortfarande. Det räcker oftast med ett "shyyy" eller en liten klapp på ryggen för att hon ska sluta, som om hon måste veta att vi är där.

Exakt sådär gör min 3 veckors son också. Går från sömn till gallskrik på bara en millesekund för att sedan somna om igen lika snabbt. Jätte läskigt och man känner sig lite hjälplös faktiskt eftersom man inte vet vad det beror på och kan hjälpa till på bästa sätt.

Ser att de flesta skriver att det är vanligt i 3-4 månaders ålder men vad kan det bero på då när dom är såpass små som 3 veckor bara? :/

Spädbarn kan drömma mycket, säger dom på BVC att dom inte kan drömma?