Ångrar mig!!!

MIn yngsta heter Vera. Ett jättefint namn men jag är inte så förtjust i det.
Jag var helt säker på att jag skulle få en pojke som skulle heta Pelle, så när det kom en flicka blev jag rätt ställd. Och vi velade fram och tillbaka med massor med namn.
Svea, Emmie, Sara och många fler. Jag ville till slut att hon skulle heta Hilda, men varken mannen eller de äldre syskonen gillade det så till slut hittade vi namnet på nätet på någon sida och de gillade det.
Hon är idag 18 månader och jag känner ibland att det är ingen Vera, det är en Hilda. Men men, jag överlever, jag bestämde de andras namn som mannen inte var helt lyrisk över.

Varit med om liknande...

Vår dotter som är 2år heter Dione, ett grekiskt namn uttal Dioni.
Men ingen har kunnat uttala hennes namn... Dion.. dioåniii... osv.
På svenska är det Diåne, vilket de säger på förskolan och nu även jag för att ingen förstår det grekiska.
Men jag känner ofta att det är ju ej namnet vi valde...

Sen har vi en son på 5 månader och vi kunde inte komma överens om namnet, eller rättare sagt.. han hade kolik och vi hann aldrig prata. 3 månaders gränsen kom och vi var tvugna att bestämma oss. Han fick heta Jack Levis Étienne, med Levis som tilltalsnamn. Sen märkte vi att vi aldrig sa Levis, och ambon mådde skitdåligt. Så vi bytte till Max Leonidas Étienne :)
Max ville sambon och leonidas som tilltalsnamn ville vi tillsammans.
Dottern heter Dione Lily Francette, så vi ville ha samma tema. Ett fransk, ett grekiskt och ett internationellt :)

Tillägg, sonens namn bytte vi inom 2 veckor efter att vi skickat in papprena :)

Hm, men att byta efter 6 månader är kanske i senaste laget?
Om jag förstått det rätt så är det inga problem att skicka in ett namnbyte till skattemyndigheten, men jag tycker det känns så himla pinsamt att göra det! Vad kommer folk att säga? "Men herregud, veliga mamman som aldrig kunde bestämma sig" typ... 

Man kan ge barnet mer än ett namn. Min dotter har 3 namn. Själv har jag 2. Man behöver nödvändigtsvis inte använda tilltalsnamnet på sitt barn. Jag använder tex inte mitt tilltalsnamn.

Vi gjorde en namnändring på vår son när han var 5 mån för att vi ångrade namnet. Var inga problem och är hur nöjd som helst med beslutet

Och just det, hur fan ska man veta att Dione ska uttalas med I på slutet om man inte kan grekiska? Är det inte schysstare mot alla att faktiskt ge ungen ett namn som omgivningen åtminstone har en möjlighet att uttala rätt på första försöket?

Själv heter jag KlasKristian men det där sista N:et ska uttalas som R.

Jag hade samma känsla när vi fick min yngsta dotter, hon heter Moa och det är ärligt talat inget favorit namn för mig men alla andra i familjen älskade det namnet. Nu är hon 8 år och jag tycker att det namnet passar henne och tycker att det är ett okej namn nu, hon passar bra att hete det så jag är glad över att jag gick med på det Vad jag menar är att du kommer att vänja dig och tycka om det...men samtidigt så är det inte för sent att lägga till eller ändra hans namn så känner du starkt att det är fel så byt då

Ni som väljer namn på era barn: 
Varför välja grekiska, franska, eller andra utländska namn som är både svåra
att skriva och att uttala?  Även om man har utländskt påbrå, borde man vara såpass förnuftig att man väljer
ett namn som inte orsakar olika sorters problem för barnet som skall leva med det här i landet!
Känns det som om det är "finare" med komplicerade namn eller lustiga stavningar?
Och om man nu så gärna vurmar för det extremt originella, varför inte byta sitt eget namn? Det låter sig faktiskt
göras genom PRV!

Tänk också på att  era bebisar en dag är vuxna och kanske inte tycker det är så kul att gå omkring
med ett namn som var "gulligt" som nyfödd, t ex namn som låter som namn på sällskapsdjur, veckodagar,
eller annat tramsigt som ofta kändisar tycks älska...