missnöjd 17-åring

Jag är 20år o firade för första gången jul med sambon o hans familj. Detta var den bästa julen någonsin. Varför? Jo för att detta var första julen som inte förstördes av fylla o bråk. Gemenskapen var så stark att man kunde ta på den och jag var inkluderad.
Min mamma har aldrig haft spec mycket pengar vilket gjort att jag o min bror kunnat bada i julklappar. Men det har aldrig gjort något utan vi har alltid varit tacksamma för det vi fått. Däremot så har våra äldre kusiner alltid fått hur mkt som helst, dyra saker dessutom. Och de har aldrig varit nöjda, utan bara klagat. Det har gjort att jag känt mig pytteliten o som om dom ser ner på oss som inte fick svindyra saker och känt mig utanför. Gemenskapen har varit noll:( vad vill jag säga med detta? Det vet jag inte, men kanske att hennes kusiners attityd gör att hon blir sån...

Låter som hon är extremt bortskämd. Sluta skämma bort skitungen! och ta tillbaka presenterna om det inte duger. Då ska hon inget ha helt enkelt.

Många sjuttonåringar är ju små fullblodsegoister som tror att de är världens mittpunkt. Sån var jag när jag var sjutton. Kan inte minnas att jag någonsin blivit arg över gåvor jag fått. Självklart har jag inte älskat allt, men i min värld ler man, säger tack och visar glädje för vad man än får.
Om jag var du skulle jag ta ett snack med dottern. Hon gör det säkert inte av elakhet, utan bara för att hon inte fattar bättre. Tala om för henne att det är dags att kamma sig bli lite vuxen och inse att man inte får allt man vill ha. Om hon vill ha dyra saker får hon skaffa sig ett extrajobb och köpa det för egna pengar.
Att ni ska köpa jättedyra julklappar till dottern (som hon ändå inte blir nöjd med) när ni har en ansträngd ekonomi är inte acceptabelt.

Ja vad ska man säga... nu är hon ju 17 år så det känns som om det är lite sent att lära henne sakers värde och att vara tacksam för det man får. Eller inte sent kanske, men hon borde ha fått lära sig det redan, när man är 17 är man ju faktiskt nästan vuxen.

Tonåringar blir väl aldrig nöjd?
Antingen är det fel färg, fel storlek eller fel prisklass och det är ju pinsamt inför kompisarna.

Ja jag har tre
Alla har nu passerat tonåren
Sen har jag ju själv varit tonåring med tre syskon. har aldrig varit med om ett beteende så som Ts beskriver

Hon (som så många andra) är sjukt bortskämd! Det har inte så mycket med ålder att göra i alla fall.
Jag är 18, jag fick ett par skor för 300 kr i present av min mamma så blev jag superglad. 

Låter som om ni bor i ett väldigt välbärgat område. Fattigdom är relativt och barn vill vara som alla andra, inte minst tonåringar. Om hon har galet förmögna människor omkring sig så är det klart att hon får mindervärdeskomplex. Det där tänkte jag jättemycket på innan vi bestämde oss för vilket område vår dotter skulle växa upp i. Jag skulle aldrig välja ett område med familjer som är rikare än jag själv, just pga statustävlan. Blandat är bäst!
Nu är det väl försent att tänka om där och inte har man väl lust att flytta för en sån sak - det kan jag förstå. Men förklaringen till dotterns beteende har du ju redan.
Det enda du kan göra tror jag är att förklara för henne att en människas värde inte sitter i prylar, att hennes vänners extremt höga standard inte innebär att hon har extremt låg utan snarare är normal jämfört med andra osv.
Men det kan förstås vara svårt att förklara.
Har själv vuxit upp som medelklassbarn i överklassområde och tampats med de här problemen. Idag har jag inga klasskomplex men som ung tyckte jag det var väldigt svårt.

Alltså TS om ni har ont om pengar varför ger ni bort så dyra saker för?