Min mjölk rinner inte till , ger ersättning .. Är vi fler?

Hej! Jag känner verkligen igen mig! Jag har en son som idag är 1 månad o jag har tyvärr blivit tvungen att ge honom ersättning. Han äter idag 150ml ca 6 ggr per dygn. Jag ammade honom i ca 2,5 v med en timmes mellanrum, natt o dag. Det slutar m att jag va helt slut, bröstvårtorna blödde, han sov aldrig någon lång stund o gick inte heller upp i vikt. Jag har gråtit mycket över detta eftersom jag också ville ge mitt barn mat. Det är väldigt mycket känslor som hänger ihop m amningen o jag har känt mig misslyckad. Men idag äter han bra, går upp i vikt, sover bra o är allmänt nöjd m livet. Så det viktigaste är ju trots allt att han mår bra även om det gör ont i våra mamma-hjärtan.
Ersättning o bröstmjölk har ju nästan samma kvalité så du behöver inte oroa dig för vad ditt barn får i dig!! Kör på det som passar er! Kram

Du är inte ensam... Jag fick mitt andra barn i tisdags och jag hade tänkt satsa på amningen denna gång till 100% eftersom det inte funkade alls med dottern och hon blev ett flaskbarn. Det är sååå mycket känslor i början och man känner sig så misslyckad, men det borde man verkligen inte göra. Jag hade bestämt mig för att funkar det inte så ska jag inte må dåligt av det, men det gör man ändå. Min mjölk har inte kommit igång och jag har kämpat dom här dagarna och försökt amma fast jag haft såriga bröstvårtor och imorse fick jag sova ut ordentligt och sambon hade gått ner och gett honom flaska och han var helnöjd. Vi har matat med sån där tillmatningskopp innan. Man kan inte låta bli att känna sig som en dålig mamma, men det beror oxå på alla amningsfanatiker uppe på bb mm. Vi ska upp imorrn och väga honom och då måste jag säga till dom att vi börjat med flaska och det känns jättejobbigt. Min dotter som är uppväxt på flaska har mått hur bra som helst av det och har inte varit sjuk mer än andra barn, så det där tror jag inte riktigt på. Hon har tom varit mycket lugnare än andra barn i magen mm, mycket gladare och inte alls skrikig..

Tycker vi bestämmer oss för att göra det som känns bäst för våra barn, ge dom mat.. Sen spelar det väl ingen roll vart maten kommer ifrån, närhet och kärlek får dom ju ändå!!

Just nu äter vi vår plutt 50ml varje gång, men jag tror vi måste utöka för han blir inte riktigt nöjd.

Ha en riktigt mysig juldag, kram kram

Hej vännen!

Ville bara ge lite pepp Med Emilia tog det tre veckor innan jag kunde amma ordentligt, hon fick inte till det ibörjan, dels för att hon var för svag och dels för att hon inte fick till greppet. Med hela den utläggningen ville jag bara säga att hon enbart käkade ersättning i början. Efter det delammade jag bara. Så hon är en liten ersättningsbebis. Den här ggn kan jag nästan sakna att ge ersättning, dels få lite avlastning på nätterna och att få möjlighet att inte bara vara en matmaskin hela tiden.

Er lille kille mår bra oavsett vad han får för mat, ersättningen är så mkt bättre nu! Sen finns de ju de som menar att vi svenskar lägger alldeles för stor tyngd på amningen..

Ha inte dåligt samvete, utan NJUT bara av den lille!!

Vill du amma, så försök fortsätta men ha INTE dåligt samvete för om / när du ger ersättning!!

KRAM på dig!!

Jag hade mjölk, men inte tillräckligt för att min lille skulle bli mätt. Han ammade timme ut och timme in, tills jag blev ett nerv vrak och fick ge flaska för att inte bryta ihop totalt.Då var han 5 dagar gammal.
Man har ju redan sååå mycket känslor och hormoner i kroppen och det är svårt att tänka klart, att det blir ju bättre fast det ser mörkt ut just då..
Fortsatte amma, och gav flaska emellanåt, men tillslut ville han bara ha flaskan.
Hur mycket jag än försökte amma, så ville han inte, bara låg och gallskrek vid bröstet. Jag försökte pumpa, men fick ut så lite att det var lönlöst.

Så för att vi alla skulle må bra så var det lösningen för oss, ersättning.. (tur att det finns!!)
Nu är han 6 månader, är en riktig tjockis och mår jättebra. :)

Det där med att folk ser ner på en för att man ger ersättning är skitdåligt och tyvärr något man får stå ut med. Folk lägger sig i och uttalar sig om det ena och andra, vad DOM tycker... Även folk man inte känner.
Jobbigt, men man får skaka av sig det bara.. 

Det händer ofta att jag tänker på amningen, särskillt då ALLA mammor (bekanta och vänner) omkring mig ammar. Man önskar att man oxå ammade.. Men då får man bara tänka på att det viktigaste är att mitt barn får mat!! Han lider inte på något sätt av att inte ammas, han blir mätt och har en mamma (och pappa!) som älskar honom, det är det som betyder något.. :)

 

Här är en till som minskat på amningen och ger ersättning.Min lilla flicka äter så lite och det har hon gjort sen hon föddes.Hon äter lite men många gånger.max 10 minuter sen så  slutar hon suga och vill titta på annat eller så.
Och kvällarna var värst, jag kände att jag aldrig hade tillräckligt med mjölk för att hon skulle bli mätt.Hon sög och skrek och blev nästan frusterad så jag började ge henne ersättning på kvällen och hon åt en hel flaska fösrta gången..Då fick jag beviset att hon måste ha varit fortfarande hunrig innan när jag har lagt henne och det gjorde mig ledsen.Att jag lät mig dotter vara hunrig när hon skulle sova för natten, efter det ger jag ersättning varje kväll och ibland t.o.m på dagen när hon är grinig och inte vill suga bröstet.Jag känner inte mig som en dålig mamma, det viktigaste för mig är att hon inte går hunrig tycker jag.
Dock så funderar man på allt det sägs om amning, att det skyddar barnet bäst,det är den bästa maten m.m
Men jag tror man känner sitt barn bäst vad det än sägs om amning.

Hej!

Förstår att det är frustrerande och jobbigt på många sätt. Jag skall inte klandra dig eller ge dig dåligt samvete men jag tycker att det är viktigt att utgå vad man egentligen vill. Om du nu känner att du helst skulle vilja ge bröstmjölk och att du skulle vilja amma så är det v'ärt att kämpa för. Det som vi vet är att vi är däggdjur och att vi har mjölk till våra barn. För att mjölken skall bildas och komma ut så behövs bröstet stimuleras om och om igen. Ju mer barnet suger eller bröstet blir stimulerat ju mer mjölk bildas. Ta en ordentlig funderare hur du innerst inne vill göra. Känns detta med att ge mjölkersättning bättre och lugnare än att ge bröstmjölk då är det det bästa för er, men om du vill amma så finns det mkt hjälp att få. Ta kontakt med BB-avd, amningshjälpen eller BVC.

Några råd som kan vara värt att prova.

*Ha gossen hud mot hud i flera timmar, ligg tillsammans och låt honom få röra sina händer mot din hud.
*Ge honom bröstmjölk som du har handmjölkat fram på kopp eller sked, så att den värsta hungern lägger sig. Detta är en jobbig process, men det brukar ofta lösa sig om man har rätt teknik.
* Lägg gossen mage mot mage och invänta att han gapar ordentlig, lägg bröstvårtan under hans näsa så han känner doften av mjölk och att rootingreflexen stimuleras. När han gapar och böjer huvudet bakåt så dra honom mot bröstet så att bröstvårtan hamnar långt in i det mjuka området i munnen. Underläpppen skall ligga utåtvänd och man skall känna att barnet suger utan att det gör ont. Man ser bla att barnet suger rätt om det rör sig uppe vid barnets tinning. Om gossen är alldelse för frusterad (för det tar ju några sekunder innan mjölken rinner ut) så försök att slappna av och släpp ner axlarna och ta djupa andetag. Om gossen är för arg så är det bästa att lugna honom och ge honom mjölk på flaska, kopp el sked tills han är något nöjd och man kan börja om.
* Det är nästan aldrig försent att börja amma, tänk på de barn som föds prematurt och får ligga på neo i många veckor men ändå lyckas amma när de har blivit tillräckligt gamla och orkar.

Även om detta inte funkar för dig och du väljer att ge ersättning så blir det bra. Ersättningen innehåller inte alls några antikroppar som bröstmjölken innehåller och företagen som gör ersättning väljer att inte tillsätta det (fast de egentligen skulle kunna) pga att då skulle ersättningen bli alldeles för dyr och ingen skulle köpa den. Vi har ju detta ivåra bröst alldeles gratis men det gäller att kunna få ut det på ett bra och bekvämt sätt.

Jag önskar lycka till och kom ihåg att föräldraskapet handlar inte om att kunna amma eller inte utan att vara nära sitt barn. HUD mot HUD ger en otroligt bra och trygg start för små individer! Om du väljer att ge ersättnig så kan ni ändå ge hud mot hud många gånger varje dag!

Carina

Varför måste det vara allt eller inget? Om du vill amma så är det inget som säger att du måste helamma. Amma bara när du känner att du vill och har ork till det. All övrig tid är ersättning super!

På så sätt får du det bästa av båda världarna, du får amma och barnet blir mätt.

Hobby amning är toppen! Funkar oftas bäst när amningen väl har kommit igång och den riktiga mjölken har runnit till och stabiliserats. Ofta tar det ca 2 månader innan amningen är etablerad och tillgång och efterfrågan är jämn!

Eller delamning som måmga kallar det. Tyvärr så är det alltför mångar som vill amma som slutar amma hetl eftersom dom tror att det enda som gäller är helamning i minst 6 måndaerl DET är fel! Man skall amma så mycket och så länge man vill! Allt annat är för andra

Ni menar säkert väl med era uppmuntrande tillrop och tips, men faktum är att alla inte kan amma, oavsett vad amningsförespråkarna säger. Jag kämpade med min dotter i åtta veckor(!) När hon var fem veckor låg hon fortfarande 300 gram under sin födelsevikt. Vi gav henne ersättning på BVC inrådan och enligt deras mängdrekommenation i stort sett från start, men jag fick aldrig någon mjölk. Trots syntocinonspray (oxytocin som nässpray) diverse teer och huskurer, pumpning, fri amning, hud mot hud... Finns det ett tips att hitta på internet så har jag testat det. Så för en del går det bara inte.... 

TS: Det jag tyckte var jobbigast med att inse att jag aldrig skulle kunna amma min dotter var precis som du skriver det här med amningens alla fördelar som det skrivs om överallt. På nåt ställe läste jag till och med att barn som inte ammas får hjärnskador och inte utvecklas som de ska... Helt otroligt vad folk häver ur sej... JAg grinade mej igenom dotterns första två månader i livet och vågade mej inte ut bland folk för att jag var livrädd att jag skulle behöva mata henne så att någon spg för att jag kände mej som sämsta mamman. Åh det var så hemskt....  Så här i efterhand ser jag på min dotter att hon har varit friskare än våra föräldragruppsbebis-kompisar. Hon har alltid varit först med att läsa sig saker, tidig både motoriskt och med talet och kreativ och uppfinningsrik så det står härliga till. Hon och hennes pappa har en jättefin kontakt, hon har aldrig varit mammig, (förren nu då när jag väntar lillebror vilket hon verkar förstå...) hon har sovit gott om nätterna JÄMT och alltid vaerit regelbunden i sin dygnsrytm. Såhär med facit på hand ser jag BARA fördeler med det som flaskmatningen gav oss jämfört med hur jobbigt allting var när jag fortfarande försökte amma och få igång mjölken... Så du behöver inte vara rädd för ersättning och att du ger ditt barn något som är sämre än något annat. Du ger ditt barn det bästa du kan erbjuda under dina förutsättningar!

MEN sedan vill jag ändå säga att det faktiskt kan ta tid med mjöken, det vet du ju redan, och även om en vecka känns länge för dej så tycker jag inte heller att du ska ge upp amningen OM DU SJÄLV VILL och ORKAR fortsätta!  Det blir ju lätt lite hjärnspöken för en och stressen motverkar ju att amningen kommer igång. Be din BVC sköterska skriva ut syntocinonspray åt dej. Det tar man ca fem minuter innan man ska amma och kan hjälpa till att  "lossa" mjölken.... 

Nu har jag skrivit långt.... men jag vill bara säga att jag tror att amning är det bästa för barn, men inte till vilket pris som helst! Man måste må bra som mamma också. Jag missade min dotteras två första månader för att allting handlade om amning för mej. Tillslut gock det så långt at jag inte ville vara nära henne för jag kände det som om hon stirrade anklagande på mej för att jag inte kunde ge henne mat. Men det kunde jag ju! Men  på flaska! Och maken till nöjd, mätt och belåten unge har jag aldrig sett

Lycka till! Ta det lugnt, du gör så gott då kan, och hur det än blir så kommer ditt barn att må bra!