Hej på er!
Jag väntar vårt andra barn den 9 september och har precis hittat tillbaka till familjeliv efter ett ca två årslångt uppehåll. Vår dotter är född i april 2009, har alltså precis fyllt 2 år =)
Jag ska erkänna att jag inte har läst igenom någonting; ni har ju hunnit skriva såååå himlans mycket ;)
Inte bara jag med krämpor, alltså ;) Inte för att jag trodde de =)
Men det är bra kämpigt ändå när jag inser att jag har varit sjukskriven i fyra veckor redan (halvtid, som sagt) och jag har nu precis gått in i vecka 23. Det känns som sommaren kommer att bli hyfsat lång.
Det är ju inte heller helt lätt att ta det så lungt som man skulle vilja när man har en aktiv, härlig tvååring som vill gunga, leka i sandlådan mm.
Som det ser ut nu (på vardagarna) så jobbar jag 08.30 - 12.30. Sen går jag hem och lägger mig och vilar innan jag hämtar dottern 15.30. Den där vilar gör att jag oftast klarar av eftermiddagen och kvällen. Men visst fan känner jag av att det blir värre och värre.
Men - för att vara positiv så har ju mer än halva tiden gått, solen har hittat tillbaka till mina breddgrader och det är ännu inte outhärdligt varmt 
Det märks att vi börjar komma längre fram i våra graviditeter. Så många krämpor. Tur att vi har varandra som vi gnälla hos. Fast jag måste säga att min man tar mitt gnäll väldigt bra och hjälper till så mycket han kan. Som idag så har jag varit hemma hela dagen med dottern som har haft feber. Men eftersom jag är sjukskriven halvtid så kom han hem vid halv ett.
Jag har verkligen inte gjort mycket idag utan tagit det väldigt lungt idag. Maken handlade och lagade och maten och sen efter det gemensamma badet såg han till att dottern kom i säng och sov. När han höll på att somna henne tänkte jag plocka undan lite i köket efter middagen och så, men fick massor med sammandragningar och precis när jag får en och stannar upp så kommer han ner. Då säger han bara, gå och sätt dig igen älskling.
Sen går han iväg till affären och köper glass samt alvedon eftersom jag har huvudvärk. Han är faktiskt heeeelt underbar!!
På tal om det där med tjock... För mig är det INTE ok om någon säger att jag är tjock!!!!! Däremot är det några som sagt att jag har fin mage och det gör ju sååå klart ingenting =) Men visst är det konstigt att magen är allmän egendom?
Jag jobbar på en öppen förskola vilket ju innebär att det till 99% är mammor som kommer dit och de borde ju veta hur känsligt det där är... men nejdå... de har en hel del knasiga kommentarer.