BF september 2011

Hcg hade ökat bra, fick ny tid för vul på måndag igen! Så nu väntar en ny vecka till med panikkänslor

medan jag skrev mitt förra inlägg fick jag ett sms:

"Molly eller Theo tycker jag".

Blev lite varm i hjärtat... <3

Jag kan väl säga att jag är evigt tacksam någon högre makt att det aldrig blev barn med mitt ex... DÄR snackar vi STOLPSKOTT!!! Hans uppfostran var att kvinnan skulle göra allt hemma... Nu har jag, som några andra som det ser ut som, hittat "min" världens bästa! Han älskar att reda mig med att han alltid får göra allt osv men han tvekar inte en sekund på att hämta något om jag ber honom, städar som en gud gör han dessutom  Och det tar nog tid för en del killar... Min landade lite snyggt i söndags när vi i vår tvåa försökte klura ut hur och var vi ska få plats med skötbordet... Det löste sig men då såg jag hur han sken upp och var glad över att det är något på G.

Jag vet faktiskt inte hur det kommer sig, men kanske är det mer riskfullt med barn man inte är genetiskt släkt med... Men jag pratade med barnmorskan på provtagningen idag, och hon trodde egentligen inte att det skulle vara något annorlunda för mig. Och tyckte inte att det var så häpet att höra av sig till mvc om jag inte ville, utan jag kunde gott avvakta till v7-8 när jag (förhoppningsvis) börjat fatta det bättre.

Nä, du drömde inte. Jag har gjort embryodonation. Jag har fått två embryon som ett annat par bestämt sig för att ge bort efter att de fått det/de barn de ville ha mha IVF. De hade alltså dem kvar nedfrysta och fick frågan om de ville att någon annan skulle få dem eller om de skulle förstöras, och valde att ge bort dem. Vilket jag är så grymt tacksam för såklart. ED är inte tillåtet i Sverige, här får man använda sig av antingen donerade spermier eller donerade ägg - dock inte båda samtidigt. Embryodonation kan alltså inte göras här, även om det skulle finnas par som ville ge bort frysta embryon som de inte ska använda. Sedan är jag singel, så jag har inte behandlats alls härhemma, men det är en annan historia. ED har jag gjort i Polen.

Det är onekligen väldigt spännande att äntligen få vara just gravid. Overkligt. Fast jag vet inte hur stark jag varit, egentligen. Hade någon gett mig alternativet "Ställ dig där i hörnet och sluta andas" så hade jag kanske tagit det när jag var mitt uppe i det. Men det alternativet fanns inte. Jag hade inget annat val än att fortsätta - med eller utan barn. Att sluta existera var inte möjligt så i brist på alternativ fortsatte jag att försöka hitta nya sätt.

Och de andra föräldrarna är helt klart fantastiska (min första tanke när jag såg plusset var faktiskt: DET skulle de veta om!)

Och kunnande - ni skulle ha sett mitt ynkliga ansikte hos bm imorse. Ehm... Vad gör man nu? Alltså vad gör man när man är gravid? Jag hade inte ens tänkt på det innan. Att man skulle vara gravid också och inte bara bli det.

Jag är 31 (vilket jag blev samma dag jag plussade - 2011 är så långt ett fantastiskt år med omslag på nyårsdagen, lyckat FET vid årets första nymåne och plus på min födelsedag). I ÄD/ED-sammanhang inte så gammal - men klart äldre än jag trodde jag skulle vara när jag började försöka som 27-åring.

Tur att jag är lite normal i alla fall i min fullständiga handfallenhet. När ska du göra första ul?

Jag var i en relation till dess jag var 26 år, och det blev alltmer skriande uppenbart att vi inte riktigt hade samma mål. Han ville helt enkelt inte bli förälder. Och jag fick väl en liknande kris, fast mer relaterad till att jag var klar med utbildningen och var ute på arbetsmarknaden och det liksom kändes som att nuuuuu var det bra. Det var rätt många vändor, men jag kom fram till att familj var viktigare en relationen. Och jag var väl samtidigt inte riktigt beredd att hitta någon ny. Senare kände jag att jag blev allt för fokuserad och jag ville inte riskera att söka efter "pappa-potential" utan att jag ville träffa någon för sin egen skull. Och så kom beslutet om att försöka själv, och hoppas hitta partner "för sin egen skull" så småningom.

Jag har någon försiktig förhoppning att få till ett tidigt VUL hos den gyn som hittills skannat mig inför behandlingarna, så att jag kan få veta om det verkligen finns någon därinne den här gången (och om det är två i så fall...). Vänta till v 12 tror jag inte jag klarar... då reser jag nog tillbaka till min första danska klinik och betalar för några scanningar där (man kan säkert gå privat i Sverige också, men jag var där 2007-2009 och vill nästan få visa att det gått vägen... plus att de gör 3D)

Det är väldigt många som tänker göra KUB test, är det för att det är åldersrelaterat eller för att ni vill göra det ändå?

Det verkar som att det snarare är normen att göra KUB än att inte göra det, jag har aldrig ens hört talas om det förrän här i tråden

Hörde idag på jobbet att det kanske inte är så bra med massage i början av sin graviditet, vilket jag inte hade en aning om och tänkte upplysa er andra.

Vi Föräldrar:
Under de tre första månaderna av graviditeten brukar man ge rådet att vara försiktig med massage. Detta har sin grund i att det under den perioden är vanligt med missfall och därför vill man undvika att man skall förknippa massagebehandlingen med missfallet. 

funderar på det här med kub, om det nu är så att du är i 7+2 då är det ju för tidigt att ta provet inför kub, för det ska man väl ta v9+ ?