BF september 2011

Nej nej nej, det var INTE så det skulle bli!!! Håller alla tummar och tår jag bara kan!!!

Jag kan väl säga att jag är evigt tacksam någon högre makt att det aldrig blev barn med mitt ex... DÄR snackar vi STOLPSKOTT!!! Hans uppfostran var att kvinnan skulle göra allt hemma... Nu har jag, som några andra som det ser ut som, hittat "min" världens bästa! Han älskar att reda mig med att han alltid får göra allt osv men han tvekar inte en sekund på att hämta något om jag ber honom, städar som en gud gör han dessutom  Och det tar nog tid för en del killar... Min landade lite snyggt i söndags när vi i vår tvåa försökte klura ut hur och var vi ska få plats med skötbordet... Det löste sig men då såg jag hur han sken upp och var glad över att det är något på G.

Vi gör det också för att vi erbjuds och så får vi ta ställning efter det om det är någon förhöjd risk hur vi vill fortsätta.

Min kollega åt lax i förra veckan och jag höll på att döööö!!! Tipset från mig, som i alla fall funkar med mig, i alla lägen vid otäcka dofter är att andas med öppen mun, inte via näsan alltså. Kan vara värt att testa

Men hur är det då med oss som gör KUB???

Tackar!

Jag kan inte påstå att jag oroar mig, däremot njuter jag av att behöva äta salta kex för att lugna illamåendet! Så som vi kämpat för detta lilla frö har jag lovat mig själv att i största möjliga mån inte klaga, så, SALTA KEX ÄR GOTT!!!!

Ska på hälsosamtal nästa torsdag, då vet jag vad jag har att vänta mig kan man säga... Sen har jag UL för KUB 7/3 och är också i v 13 då... Inskrivning hoppas jag det blir snart så man kommer någonstans... bara vänta och se!
Däremot har tröttheten lugnat sig något, men idag har illamåendet slagit till så efter samtal med BM är det åksjuketabletter som ska testas ikväll och förhoppningsvis kan jag återvända till jobbet imorgon.

Jag har gått och längtat efter illamåendet och det skulle jag ju inte ha gjort. Fick gå hem från jobbet igår och stannar hemma även idag då Postafen inte riktigt kommer åt illamåendet trots mat... Hoppas kunna gå imorgon igen, för jag antar att det bara är att vänja sig. När man sitter i kundtjänst är det dock kanske inte riktigt snällt mot kunderna att jag sitter och är slö och seg och dessutom rapar i tid och otid. Har dock sluppit spy men när man tänker efter, vilket är värst? Konstant illamående eller spy så att det lugnar ner sig?

Jag finns i Linköping.

Jag kommer inte att göra VUL och de flesta som gör det har historia med bla MF bakom sig eller om man är väldigt orolig osv.