Har aldrig fått sova!

Du är absolut inte ensam! Min son är 8 månader nu på tisdag och jag har fått sovmorgon 1 gång på dessa månader!!!! Är sååå trött varje dag, känns som om jag har grus under ögonlocken. Ja man kunde likväl vara ensamstående, skillnaden är att man slipper irritera sig.

Har en son som är 16 mån och det är samma här. Försökt få sambon att fatta men har nog gett upp. Hans sömn är viktigare än min av någon anledning. När jag väl försökt få honom att gå upp istället för mig så blir det ett jäkla tjafs vilket slutar med att jag blir förbannad så jag ändå inte kan somna om. Idag vaknade grabben kl 5 och var hur pigg som helst, bara att gå upp och leka Nu är kl snart halv 11 och sambon sover fortfarande....
Har nu bestämt att jag ska åka till mina föräldrar så ofta som möjligt på helgerna - när jag är där så får jag sova ut om jag vill. Efter några ensamma helger hemma så kanske sambon tänker om - eller inte... Hoppas det löser sig för er.

de va samma här! elr ja, pappan tog honom om jag sa till! så några nätter har jag fått sova ut.
sonen har alltid vaknat runt 6 på morgonen, nu när han är ett år så sover han till halv 10 ungefär?! å somnar halv 7 på kvällen! så de kan bli bättre med tiden! men säg åt karln att ta hand om erat barn? va inte för snäll!

ja, visst är vi för snälla. är assur på sambon just nu.okej att han jobbar, men hur kul är det att aldrig få sova längre än 3timmar i streck. att alltid kliva upp vid 6. om han ska hjälpa till måste jag tjata och bli sur. tydligen är killars sömn viktigare än våran. 
hur kan man argumentera för att puckot ska hjälpa till mer? 

Yeeiiish... här är det nästan tvärtom (eller inte riktigt)...

Jag har mycket mindre sömnbehov än min fru så jag har tagit i princip alla kvällspass från det att barnen varit nyfödda så att frugan kan gå och lägga sig vid 21.30-tiden (+/- en halvtimme). Jag har då tagit alla uppvak fram till 00-01-tiden nånstans innan jag gått och lagt mig. Nattpassen har varierat beroende på amning, jobb, vem som är föräldraledig osv.. ... Sen har jag, under de perioder när jag har jobbat, också tagit hand om dem när jag har gått upp på morgonen och duschat/käkat frukost (haft dem inne i badrummet när jag duschat, fixat gröt, bytt blöjor) så att min fru kunnat sova fram till 07.30-07.45 nånstans innan jag måste sticka... Till stor del gör jag det för min frus skull pga att hon ständigt är trött, men såklart vill man ju ha uppskattning för det (och förståelse) som ni inte verkar få?

På helgerna försöker vi (främst på mitt initivativ) dela på sovmorgnarna och att den andre går upp och fixar frukost så man får sova till 9-tiden i alla fall...

Har ni delat på föräldraledigheten? Det kan jag nog rekommendera som "uppvaknande" för hur det är att ta hand om ett barn på riktigt. Ibland här på FL hör man om män som verkligen skulle behöva en längre periods pappaledighet.

Vi har alltid delat, när min fru var hemma tog jag dottern på morgonen på helgen och nu när vi båda jobbar får jag sova helnatt fre-lör + sovmorgon... vafan ta ett snack med han och förklara för han hur du känner, man kan faktiskt vara vaken ett par timmar på natten om det krävs även om man jobbar, man får helt enkelt sova igen det natten efter eller gå o lägga sig tidigare...

min man har flyttat till arbetsrummet för att få sova, enligt hans logik stör jag och tvillingarna 6mån honom så mycket. har försökt förklara att de stör mig med och att jag inte skulle tacka nej till litet hjälp eller en sovmorgon då och då. efter 5,5 mån tog han flickorna en morgon med den påföljden att han var ute fyra kvällar i rad till mitt i natten. det är lätt att bli arg och bitter men jag försöker och lyckas ibland att låta bli. kanske om ett par år så får jag sova men än tre timmar i sträck och längre än till 6.30. konstigt nog är jag inte så väldigt trött, antagligen för att jag vet att det inte skulle hjälpa att tänka på hur trött jag är,

Men kom igen tjejer nu då, ställ KRAV man är två som är föräldrar.. lämna av barnen till sambon/maken en helg och åk till en bakant/släkting och sov ut och umgås... räcker oftast med att bli av med det ständiga kravet att finnas tillhands hela tiden. Sömnen är svår att ta ikapp men att få släppa mammarollen för en stund laddar batterierna MYCKET... 

Du är absolut inte gnällig. Här delar vi lika på nätterna!
Ingen av oss skulle tolerera något annat.

Jag säger som StorFot, ställ KRAV. Sparka på honom om så behövs så att han kommer upp ur sängen.
Säg att du ska sova hela natten och att du även ska ha sovmorgon. PUNKT!
Hur han sedan löser det hela är hans problem och inte ditt.

Släpp kontrollen och våga lita på att mannen klarar av att ta hand om erat barn. Detta förutsatt att han inte lider av något gravt handikapp som gör honom handlingsförlamad och/eller okapabel att ta hand om ett barn.

Och du, anledningen till att han inte gör något är att han vet att du kommer att göra det ändå.

"Lär" honom att så är inte fallet!

hur gör man då barnet flaskvägrar? en av tvillingarna gör det och jag kan inte tänka mig att lämna henne med någon annan, inte min mamma och inte min man innan hon äter tillräckligt annan mat/dricker från mugg. även om jag inser att hon nog skulle äta innanhon svalt ihjäl.