Bebisar sommar/höst 2011 i Umeå

Jaa, förlossningen är i princip det  enda jag tänker på just nu...jag längtar och peppar samtidigt som jag bävar...

Jo, det är så jag funderar också mycket. När händer det, hur..och så vidare. Jag har tre vänner som fått nu senaste månaderna och för alla (oavsett först eller omföderskor) har det startat med "filmsekvens"-vattenavgång. Snacka om lyxigt... Ingen tvekan om det är på G eller inte... Förlossningarna har gått kanon och tagit mellan 6-11 timmar.
Jag tror att jag får en tredygnsförlossning med diffusa eviga värkar... =)
Men när man har syskon är det ju lite knivigt. Vi är också nervösa över det. Vi har en plan, men allt handlar ju om när det startar och hur. Eftersom mitt barn inte sjunkit ner ordentligt så måste jag om vattnet går, ringa 112.
Jag hoppas sambon är hemma när det startar, han jobbar en veckan till och reser en del.  
Men vill ju inte att ens barn ska behöva se mamma ha kraftiga värkar heller.
Nä, jag hoppas att det kommer igång på bästa smidiga sätt för alla inblandade... 

jag kan inte riktigt det där - men mitt barn ligger ovanligt högt upp sa barnmorskan. Fixerat är ju en sak, då huvudet liksom "fastnat" ,men barnet kan ju ligga nere men ofixerat och rörligt. Men min bäbis ligger högt uppe, hon fick känna vaginalt och det var då hon sa att det fanns risk för att navelsträngen skulle komma ut före i fall vattnet gick - och därför skulle jag lägga mig ned och ringa ambulans (inte ansett som ngt akutfall) men just bara för att förhindra "navelsträngsframfall". Men jag har läst på nätet att det är väldigt ovanligt, men jag vågar inte heller göra annat nu när hon sagt så där... Bäst att göra det man är tillsagd =)

Ja, om man fick planera....eller veta i förväg...
Jag var hos barnmorskan i dag, har varit superslut i tre dagar, haft feberkänsla (utan feber) och huvudvärk. men allt såg så bra ut. Du är ju höggravid i en extrem värme, och så har du ett barn på 4 år också sade hon...suck! Just det. Det kanske ska vara så här...
Hon skulle göra en hinnsvepning, för att kanske hjälpa mig på traven. Men icket - hon kom inte åt. Livmodertappen var så bakåtriktad och hård att hon nådde den knappt. Skit också.
Så det ser inte ut att komma igång på ett bra tag för mig. Hoppas bara att mina handleder klarar detta, utan att nerven skadas permanent...
Nä, nu är man less. Både på alla krämpor, att vara otymplig och inte kunna göra något. Sedan är man ju så ruskigt nyfiken på vem som gömmer sig där inne...

En vän till mig födde här om dagen, hon tog EDA, beskrev den som underbar. Till biverkningarna kom. Postspinal huvudvärk. Hon kan bara ligga ner... Flera dagar har det varit så trots smärtstillande och dropp - så nu skulle de göra en "blood patch" (in med blod i ryggkanalen" för att laga problemet. Hon sa att hade hon vetat detta hade hon inte tagit den... Och narkosläkaren hade sagt att tyvärr är det ca 25% som får det. Det lät lite väl mycket...

Så nu vet jag inte vad jag tycker om smärtlindring. Man får hoppas att man inte behöver helt enkelt... 

Jag hade vecka 40+0 SF-mått 36. 
I dag säger jag bara en sak. tack gooode gud för regn och frisk luft... =)
 

skönt (men trist) att höra att fler mått illa. Jag har kräkts och varit helt slut. Trodde jag blivit sjuk el något var fel, men BM hittade inget annat än min blodbrist som återkommit. Så värmen verkar vara boven =(
Jag har 4 dagar kvar till BF, hade extremt ont i ryggen i natt - men det var "bara" min vanliga rygg tyvärr.
Man undrar ju NÄR och HUR allt ska starta....Man vill veta, men ändå inte =)
Hej Carro & Välkommen! 

Grattis till flickan anneliejosefin!! Vad härligt att ni äntligen fått möta bäbisen =)
Jag förstår hur du resonerar kring epiduralen...hör fler som säger samma sak...
Huvva vad jag gruvar mig!!!!!
Ja, jag hoppas jag står på tur. 17 juli beräknad och jag orkar verkligen inte gå över med alla mina krämpor...
Jag har haft skumma förvärkar i två dygn, men iiiinget händer. Livmodertappen är opåverkad och inga tecken.
Jag har provat göra hinnsvepning 2 ggr, men ingen av gångerna har hon nått livmodertappen - så inget av det där fungerar om man inte är mogen... Jag hör en massa om hallonbladsthe, ananas, sex, champagne osv. Men min barnmorska säger att hur som helst så händer inget förrän kroppen är mogen.

Bara att vänta. Förutom smärtan så gruvar jag mig för hur vi ska lösa det med dottern när allt väl sätter igång. Det handlar ju så mycket om när det händer och hur, samt hur fort det går...

Hoppas det händer snart i alla fall!
Grattis igen anneliejosefin! Skriv gärna lite mer om din förlossning och om läget på förlossningen och BB. 

I dag är det BF dag för mig...men inga tecken =(
Är bara svullen, less - och skitnervös.....(snarare livrädd). Tänk att det är så´n skräckblandad förtjusning... 

Terraberra - trist med havandeskaps. Hoppas att det blir om du säger - att de inte väntar allt för länge. Jag har en när vän som fick 1 månad för tidigt nu, oklar orsak. Allt har gått jättebra. Blev kvar 2v på bb pga amning, långsam viktuppgång och lite gulsot  -men det kan ju drabba även helt fullgågna. Håller tummarna att allt går tjusigt!

jag hör också olika om BB, ketschupefekten... min barnmorska ringde dit och ena dagen hade de haft fullt upp, totalt kaos, andra dagen hade de ingenting att göra. Man får hoppas att man prickar in det senare alternativet =) Vore ju trevligt om man fick pappa-avlastning första dygnet för att återfå lite kraft. 

Nu har jag gått över tiden, visserligen beräknad i går, men i natt vaknade jag av en liten förvärk - som tog slut på några sekunder. Vilken besvikelse... =( Jag men mina pissiga krämpor är något trött nu. Börjar misströsta.  Får se vad barnmorskan säger i dag - om hon kan känna att det börjar "mjukna".

Man är ju något begränsad. Dottern börjar bli uttråkad...jag med... =)

BF+11....inte alls vad man förväntat sig...eller ville... Börjar vara orolig och nedstämd. Finns inga tecken alls för att det är på G. Har fått tid på specmödra för överburenhetskontroll. Suckar!!
Å andra sidan - Verkligen ett värdsligt problem när man läser vad ni Höstflickan går igenom - håller både tummar och tår att det vänder för er!!
Hur går det för er andra? 

Hej. Den 1/8 kl 02:05 tittade lilla Kerstin ut 
Jag blev igångsatt 30/7 och en lång lördag nlev söndag och värkarna började. Efter 15 timmar av gräsliga värkar, 6 EDA-försök, extremt jobbiga värkar utan pauser...så sjönk hon inte ner. Låg i vidöppen hjässbjudning. Jag var öppen 6,5 cm bara och då började jag "stängas igen". Bebisen bajsade i vattnet, jag fick feber och hjärtljuden påverkades. Vid 24-tiden togs beslut om snitt med spinalbedövning.
Värkarna gav siig inte trots bricanyl osv så väntan var vidrig pga avsaknad av smärtlindring...
Men sedan kom hon och lyckan var total. Stor tjej. 4180 g och 53 cm.
I efterhand sa personalen att det var rätt beslut med snitt.
Tiden på BB var tuff pga smärtor - men sambon kunde stanna natt 1 (sedan hem till stortjejen) och jag har haft eget rum hela tiden. I dag skrevs vi ut och då bröt h-vette loss på både BB och förlossningen. Tydligen kaos. Så nu hade de underskott av personal på båda ställen och ont om platser. Så jag är jätteglad över vår tid.
Personalen på förlossningen (vi hann med några under 2,5 dygn) var FANTASTISK!!! Alla kategorier, både narkos, barnmorskor, uskor och op-personal. Där är vi oerhört jättenöjda.
På BB hade vi lite otur och råkade ut för fröken suris med attityd "ni får bara stanna ett dygn oavsett om ni typ nästan dör". Och henne blev vi fast med två dagar. I övrig fanns det varierad attityd. Men där får man ta allt med en nypa salt och så ska man göra sin röst hörd gånger tusen. Stå på er!

Sammantaget upplever jag, trots att jag ville dö där ett tag, att jag absolut inte ångrar valet av vaginal förlossning trots att jag bara snittats hittills. Jag har provat, kämpat som f-n, och är superstolt!
Jag kan verkligen rekommendera EDA - den var bra till den slutade fungera... De 6 sticken + en spinal inför operationen har inte gett mig postspinal huvudvärk. Jag talade om att jag var rädd för det och narkosläkaren var jättefin. Lustgasen var br på så sätt att man försvinner lite ett tag...jag körde TENS och massage. Sambons stöd var ovärdeligt och personalens likaså.
Så sammantaget blev allt bra ändå - och ut kom en dröm =) Jag är så förälskad.
har inte mjölk än så det räcker, men ett stort barn kräver mycket så jag är glad för det jag kan ge.

Ni har något läckert stort och fantastiskt att se fram emot. Hoppas att ni alla mår bra, både ni som fött och inte.
Hoppas att läger på förlossningen och BB lugnar sig snabbt så ni får full närvaro när det gäller! 

Gruset - detta var mitt 2a snitt. För 4år sedan gjorde jag planerat, nu blev det akut.
Jag hade inga positiva upplevelser från gång 1 då både snittet tog tid att göra samt vårdtiden var hemsk pga attityden hor sköterskorna på BB kring smärta. Denna gång gick snittet bra (trots akut), men vårdtiden var hemsk. Vikarier och samma attityd... Tiden nu efteråt har inte varit så kul. Varannan dag en extrem brännande känsla i såret, ont som 17 vid toabesök, ont nattetid, svårt att rör sig.
Jag kommer inte ihåg tiden efter förra snittet, då hade jag heller inte fler barn, men nu å här 13 dagar efteråt upplever jag att jag har väldigt ont. Går inte direkt på en promenad. Å andra sidan - det är en stor bukoperation  - så frågan är om mina förväntningar på läkningstid/smärta är realistiska... =)
Såret har varat pyttelite på ett ställe - stället som bränner värst, men det har läkt samman till ett sår. Hoppas att det inte är dynga där under!

Hur känns det för dig? Smärta/blödning/rörlighet/värk? 

Gruset  -jag känner igen beskrivningen =) tarmarna tar rejält med stryk av operationen. Tyvärr upplyser läkarna inte alltid om att det är svinjobbigt att komma igång med magen... Jag har fortfarande (15 dagr) väldigt ont ibland. Får vara noga med vad jag äter. 
Det är en stor bukoperation - men allt fokus hamnar ju på att ett barn är fött, så man glömmer, och personalen läger fokus på den nya individen.Men en läkare jag pratade med uttryckte hur illa det var att man inte sjukskrivs - man får ju liksom inte lyfta som du beskriver. Man har svåra smärtor och problem att vända i sängen mm. Jag hade problem att hitta bra amningspositioner nattetid.

Nä, huvva. 2 snitt, 2 barn, nu är jag klar...tyvärr...

Pluppfamiljen - lycka till! Jag blev också igångsatt (pga övertid), var beredd på att det tar tid, 2-3 dagar. Jag hade hoppats på ett snabbare förlopp...men icket. Men personalen tar det försiktigt och det är ju det viktigaste. Hoppas allt går fint! Det är en häftig upplevelse =) 

Glömde fråga, ni som fött under sommaren fram till typ mitten av augusti - hur har ni upplevt personalen på BB? I synnerhet de som nämnt de varit vikarier? 
Vi råkade nämligen ut för en av de som knappast valt rätt yrke (vikarie)... 

Koliktips! Min dotter (som i dag är 4,5 å) hade kolik, av den svåra sorten. Den försvann på ett kick när jag tog bort alla mjölkprodukter ur mitt matintag. Trappade ner amningen och gav profylac ersättning (alternativ ersättning för mjölkallergiker, apoteket). Minifom och magdroppar, vaggor och värmare lindrade bara smått. Mjölken kan ställa till jätteproblem för kolikbarn, så bort med den så ska ni se att det löser sig.

Ang. kolik o mjölk gäller det nolltolerans, annars hinner inte tarmen hämta sig.
Det blev enorm skillnad på henne. Hade jag vetat det hade jag gjort det tidigare. Utan tvekan. Nu m barn 2 utan kolik inser jag hur hemskt hon hade det =( 

Jag märkte skillnad efter ett par dygn, men jättestor skillnad efter ett par veckor. 
Jag ammade ett bra tag till (typ tre månader) (gav ju vanlig mat därtill) men blev rätt less på att hålla mig själv helt mjölkfri, så då tänkte jag sluta. Det lustiga var att dagen efter jag bestämt mig för att sluta (då var hon ca 7-8 mån) så ville hon inte ha bröstet. Enkelt =)
Det tråkiga då var att den färdiga baby-burk-maten var väldigt enformig vad gällde mjölkfritt. Inte stor variation tyvärr... Så det blev mycket hemmakok. 
Vi fortsatte med semperdroppar och minifom.
Jag kan verkligen rekommendera att hoppa över mjölken, jag har träffat flera med samma problem och alla har upplevt att ju längre man haft mjölk i kosten desto mer överkänsliga blir de sedan. Min dotter har haft magproblem tills nu. Jag tror att hade jag slutat tidigare hade nog tarmen haft chans att hämta sig bättre/tidigare och gett mindre långvariga problem. Men det är ju såklart bara en egen teori.  

klokt! vilken ersättning ger du?

ok, men nan är ju inte mjölkfri. Vill du prova mjölkfritt så köp sojabaserad ersättn på apoteket och prova, då blir nog magen bätre. De där symtomen känner jag igen från när dottern hade mjölkallergin...vi fick också hjälpa rumpan igång =(

aha, ja men det är ju kanon i så fall!!!