Jag är adopterad och vill berätta för er om de problem jag själv haft.
Internationell adoption ÄR en sista utväg. Bara en liten inflikning till din trådstart. Skulle barnen kunna adopteras bort INOM landet, skulle man i första hand göra detta.
Jag kan mkt väl förstå dina känslor kring din adoption och jag är jätterädd för att min dotter ska komma att känna som du gör. Hoppas verkligen att hon kommer att bli en lycklig människa. Det är precis som du skriver viktigt att veta vart man kommer ifrån, och vet man inte det, så kan det vara svårt att leva sitt liv lycklig.
detta med att vi adoptivföräldrar är rädda för att inte bli tagna som "riktiga" föräldrar tycker jag på sätt och vis är skitsnack. Jag skiter fullkomligt i hur andra ser oss NU. Däremot kan det bli tuffare ju äldre min dotter blir att HÖRA från ex andra barn att jag inte är hennes riktiga mamma. Men när det gäller vad andra föräldrar tycker om mig & min dotters relation, så ger jag faktiskt blanka f*n i det, och det är en fullkomligt befirande känsla.